söndag 8 maj 2011

Therese och Carolines reflektioner

Jag och Caroline, funderar mycket utifrån det lästa bla varför inte teknik tillhör naturkunskap. Även hur vi som lärare ska kunna integrera flera ämnen i naturkunskap, finns tiden? Sker det automatiskt eller är det något vi bör ha med oss i vår planering? När vi diskuterade om de olika integrationerna så undrar vi hur man ska kunna lära ut detta till eleverna? Vi tycker det är synd att föreläsningaran inte har utgått ifrån det vi ska läsa in oss på. Vi tycker det vore lättare om vi hade fått lite mer förklarat ytligt innan vi fördjupar oss i litteraturen. //Therese och Caroline

fredag 6 maj 2011

Mina tankar och funderingar efter denna naturvetenskaps kurs.

Efter denna kurs så kan jag se att min ryggsäck har fyllts med mer kunskap
än vad jag hade innan. Har förstått att naturvetenskap är så mycket
större än vad jag trott när jag började denna kurs. Man kan göra så mycket med eleverna
som har med naturvetenskap att göra. Jag förstår också nu att naturvetenskap är ingenting
som försvinner ur ens vardag utan det finns alltid där och man måste lägga nivån
olika beroende på vilka elever man har.
Tack vare att vi fått arbeta i grupp har vi kunnat diskutera oss fram till olika saker som t.ex.
hur vi ska lägga upp lektioner. Plus att vi har kunnat hjälpa varandra på ett bra sätt.
Jag och min grupp hade vårt tema om varm/kall luft som vi har läst in oss lite extra på. Jag
kan säga att jag har lärt mig mycket om det på alla handledningstillfällen som vi fick olika tips om hur man kunde göra olika experiment och vi fick svar på våra olika frågor vi haft funderingar kring.
Lärde mig även saker på dagen vi redovisade på. Det jag kan tycka var positivt var att vi redovisade många grupper så man fick lite tankar och idéer från andra hur man kan tänka och vilka teman andra tänkt på. Om jag ska säga något negativt så är det att kursen har gått så fort och vart kort och det känns som att naturvetenskapsämnet är så mycket större så jag hade velat ha mer tid till det.
Men jag har fyllt min ryggsäck med begreppen densitet, konvektion, expansion. Sen även lärt mig om gaslagen och Arkimedes princip. Det är saker jag knappt visste något om innan så nu har jag en grund på det som jag kan ta med mig och utveckla med eleverna jag sedan kommer att ha.
Men det blir till att diskutera med de arbetslaget man hamnar i hur man ska anpassa lektionerna eftersom att det finns inte mycket tid och vad ska vi prioritera att eleverna ska kunna?
Jag vet i alla fall att jag som lärare kommer att vilja använda både praktiska saker så att eleverna själva får testa eller se hur saker och ting fungerar men även teori så att de får höra viktiga saker.



// Malin Åhlander

onsdag 4 maj 2011

Cecilia reflekterar

Min egen lärprocess i Kursen har för mig gått väldigt mycket upp och ner. Jag har ibland haft svårt att förstå hur vissa moment i kursen skall vara till någon hjälp för mig i vårt valda naturvetenskapliga tema varm/kall luft.

Det som har lett till mest reflektioner hos mig, är hur något som vi från början såg som ett mindre moment och tema under hela kursen har varit under ständig tillväxt. Jag hade inte en aning om hur stort det skulle kunna tänkas bli. Detta har dock väckt en hel del tankar om vilket gigantiskt "nät" den naturvetenskapliga undervisningen egentligen kan bestå av. ALLT hänger på något vis samman, det gäller bara att se HUR det gör det.

Att jag som pedagog behöver vara medveten om vad jag gör, hur jag gör och varför jag gör saker i all undervisning tycker jag har blivit tydligt i denna kursen, även om jag under perioder känt mig skeptisk till hur jag skall kunna behandla vad, hur och varför. Jag har t.ex. haft svårt att se vårt tema som ett särskilt relevant tema som del, dock kan jag sätta det i ett större sammanhang och där finna mening.

I min VFU har jag försökt att göra en översiktlig kartläggning av den teknik som finns. Rent undervisningsmässigt har jag inte funnit särskilt många spår av tekniken. Dock har jag efter läsning av Ginner (1996) insett att den involveras i stort sett i alla ämnen. Kunskaper om hur våra kläder blir till och hur vår framställs har under flera gånger synliggjorts i klassen, ofta med initiativ från eleverna. De visar intresse för att veta bakgrunden till olika fenomen och företeelser i sin egen vardag. De uttrycker också intresset genom att själva konstruera egna "uppfinningar" med olika material, som t.ex. geomag och lego. Det som jag saknar på fronten teknik på min VFU-klass är närvaron av benämning av begrepp och företeelser, det nämns aldrig direkt att de har teknik utan blir ett mer diskussions- och intresseskapande.

Hur som, jag vill avsluta med att förtydliga hur viktigt jag tycker det är att vi som pedagoger ständigt och alltid ser till att vara uppdaterade och nyfikna på allt nytt (och gammalt) som finns i världen, för vår egen skull, och för våra elevers skull.

Referenser
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur. ISBN 914448201-9

Slutord

Kursen i naturvetenskap har snart nått sitt slut och det har dykt upp en del tankar och idéer,dessa tänkte jag presentera här i mitt slutord.

Det finns mycket att undervisa om i naturvetenskap men undervisningstiden räcker knappt till. Därför är det viktigt att diskutera i arbetslaget vad som är viktigt för eleverna att få kunskap om under sin skolgång. Så att de kan bli goda medborgare och använda sina kunskaper för att förstå andra fenomen som de träffar på i sin omvärld. Jag anser att den röda tråd som borde finnas i det naturvetenskapliga ämnet under hela grundskolan saknades när jag gick i skolan. Därför fick jag aldrig en förståelse för att naturvetenskapliga fenomen hänger ihop med varandra på ett eller flera sätt. Pratar man om vatten kan man prata om densitet, rörelse och kraft, partiklar och Arkimedes princip. Dessa begrepp har också med varandra att göra för pratar man om Arkimedes princip så uppstår också densitet. Jag tror att den röda tråden kan vara till stor hjälp för eleverna att i sin tur förstå sin omvärld, att man hela tiden befäster den "gamla" kunskapen med de nya kunskaperna skapar just den röda tråden. Det är viktigt att man återkopplar till elevernas omvärld när man talar om naturvetenskap för att eleverna ska förstå att det händer överallt i deras närhet. Jag tror också att det är viktigt att eleverna får vara med och påverka det naturvetenskapliga arbetet och där uppskattar jag verkligen Concept Cartoon. Man kan få veta elevernas föreställningar kring något fenomen och därefter kan man diskutera hur man kan ta reda på att deras föreställningar stämmer. Det gör också att eleverna lär sig att ta reda på fakta och nya kunskaper och att vara källkritisk.

Variationsteorin har förändrat min syn på naturvetenskap och hur man bör arbeta med ämnet i skolan. Detta kommer jag att ha i åtanke för det finns inte bara en sida av ett mynt och det är därför viktigt att visa båda sidorna. För på så sätt visar man som lärare att naturvetenskap är mångfacetterat och man kan se på ett fenomen ur olika aspekter. På så sätt tror jag också att det skapar en helhet för eleverna och ingenting utelämnas.
Kursen har gett mig en ny syn på ämnet och det snurrar för fullt i huvudet av tankar kring hur jag vill bedriva undervisningen i naturvetenskap. Ser framemot att få testa dessa tankar i framtiden!

Våra NO tankar

Idag har jag och Caroline diskuterat om hur vi stod innan kursen stratade och hur vi står nu. Vi har insett att vi har lärt oss ganska mycket på en kort tid. Men ändå har vi lite kvar på kursen. Vi har förstått att naturkunskap ska bli en del av vår vardag och att allt vi gör är naturkunskap. Det vi har genomgått nu både med tema arbetet och det vi mött är nytt för oss båda. Vi har lärt oss mycket, vi känner att detta borde pågå under en längre tid just för att NO berör så många delar. Definitift har vi lärt oss många olika naturvetenskapliga begrepp så som densitet, expansion och konvektion samt mycket runt omkring. Exempelvis på sådant är gaslagen och Arkimedes princip.

/ Therese och Caroline

söndag 17 april 2011

Jordprofil podsolprofil brunjord och kalkälskande växter

Med en jordprofil menas en beskrivning av jorden i höjdled, j3.12. Uppifrån och ner består marken


oftast av:


(o eng. L)ytlager av organiskt material med synliga växtdelar


(a1) urlakningsskikt, mörkfärgat av organiskt material


(a2, E)urlakningsskikt, blekjord


(B)anrikningsskikt


(C)opåverkat skikt


(R)underliggande berggrund



De viktigaste jordmånerna i Sverige är podsol, ungefär 70% av ytan, och brunjord, F4.22.


Överst i podsolen finns ett mårlager (O, enl. ovan) med organiskt material och därunder ett


gråvitt, askfärgat lager som kallas blekjord (A2), följt av ett anrikningsskikt, s.k. rostjord (B), F4.21.


Podsolen har ofta få grävande organismer och dålig omblandning. Vanliga kännetecken är


barrskog, lågt pH och granit/gnejs.


Brunjorden å andra sidan kännetecknas av lövskog, näringsrik mark och lera. Grävande djur


skapar omblandning och luftning, vilket gör att förmultningsskiktet (förnan) blir tunt, F4.21, F4.24.


(Daggmaskar lär kunna flytta upp till 10 kg jord per kvadratmeter och år.) Under förnan finns ett


tjockt mullager (A) och därunder ett anrikningsskikt (B). För 5000-8000 år sedan var lövskogar och


brunjord dominerande i Sydsverige, men mycket har podsoliserats i samband med att granen har


brett ut sig. Många brunjordar har blivit jordbruksmark.


Jordmånsbildning är en långsam process som kan omfatta många hundra år. Ett exempel på hur


brunjordsbildning kan gå till visas i fig. j3.15. Figuren visar tre stadier i detta förlopp:


1) Först finns bara ett tunt lager av dåligt humifierat organiskt material över ett tunt lager


vittrat material. Växtligheten kännetecknas av pionjärer som mossor och lavar.


2) 200-300 år senare finns gräs och buskar. Jordlagret är tjockare, 2-3 dm, och består av


välhumifierat organiskt material.


3) Antalet arter fortsätter att öka. Lövskog har växt upp och grävande organismer ger ett


tunt förnalager och ett tjockt mullager.


Källa: Chalmers http://www.entek.chalmers.se/~anly/miljo/k4marken.pdf


Kalkälskandeväxter En annan term för kalkälskande växter kan vara basofil, kalkälskande växter är beroende av en kalkhaltig miljö. Kalken i sig påverkar inte egentligen växterna men gör så att jorden runt omkring får en annan näringsflora, exempelvis surhetsgrad.


Man ser ofta vart marken är kalkrik då det oftast växer speciella växter där. Kända kalkälskande växter är bland annat jordtistel, backklöver och många orkidéer. Kinnekulle är känt för sina många olika orkidéer bl.a. Guckusko. (Nedan ser ni en bild på den).


Där det finns kalk i jorden är det inte lika surt som i vanliga fall i Sverige. ( http://www.vastsverige.com/sv/kinnekulle/products/61981/Guckusko/ )


Funbo plantskola har en hemsida där man kan läsa om vilka växter som älskar kalt, exempelvis, bok, alm och lönn. http://www.funboplantskola.se/meny/lathunden/kalk.htm


/// Malin Åhlander


ISTIDEN

Istid är en period i jordens historia som kännetecknas av att stora landområden är täckta med is. Istiden är ett fenomen som händer var 100 000 år. Istiden börjar då klimatet blir kallare. Snön hinner inte smälta bort från bergskedjornas glaciärer under sommaren. Vilket i sin tur göra att glaciärerna växer och tillslut täcker hela länder. Temperaturen är mellan -30 till- 40 grader under istiden. Orsaken var att solstrålarna varierar styrka när de träffar jorden. Det har även att göra med jordaxelns lutning ändras, de inträffar med jämna mellan rum. Många växer och djur hade svårt att överleva under istiden, så många av djuren försvann undan till isfriplatser och kom tillbaka när isen var borta. Där isen var som tjockas var den tre kilometer tjock. Det är många istider vi haft på vår jord men ingen vet hur många, kanske så många som 20 stycken. Den största inlandsisen finns idag på antarktisk där ligger ca 90% av jordens is. Isen innehåller 75% av jordens sötvatten. När det lossnar flyter det ut på öppet hav, men det kan ta flera år innan isberget smält. Runtom i Sverige finns tydliga spår efter framför allt den senaste istiden. Både inlandsisen och smältvattnet från isen eroderade underlaget, och bildade nya jordarter och landskapsformer. En stor del av de svenska jordarterna, bland annat morän, isälvssediment och glacial lera, har bildats under istiden. Även landskapets former, som till exempel ändmoräner, drumliner, rullstensåsar och dödisgropar, ger oss ledtrådar till vilka olika processer som verkade under nedisningen av Sverige.


Här kan man se den senaste istiden.



Skog, vulkanism och pangea







Pangea (se denna på Wikipedia, då rör den sig(kontinentaldrift)


Seminarie 19/4

SKOG

Vanligaste träd:

  • Tall
  • Gran
  • Björk
  • Ek
  • Bok
  • Al
  • Asp
  • Lönn

Miljöhänsyn

  • Vissa skogar med höga naturvärden skyddas helt från avverkning.
  • En viktig faktor som betyder mycket för vissa växter och insekter är att det finns tillräckligt med död ved i skogen. Insekterna lägga sina ägg i den döda veden och det ger sedan mat för fåglar som äter insektslarverna. De som brukar skogen lämnar därför kvar döda träd i skogen. Om det inte finns tillräckligt med döda träd på stället som avverkas kan skördarföraren kapa träd några meter upp i luften. Högstubbarna lämnas kvar på hygget att ruttna ned till död ved.
  • Att spara riktigt gamla träd vid avverkningar är en annan viktig hänsyn. Stora, gamla tallar kan bli bra boträd för kungsörn och andra rovfåglar.
  • För att öka mångfalden av trädslag måste ovanliga trädslag få finnas kvar. Träd som har bär, exempelvis rönn, hassel, oxel och en är föda för många arter i skogen.
  • Sjöar och vattendrag behöver skyddande kantzoner så att fiskar och andra djur som lever i vattnet får rätt temperatur för att överleva.

Skogsbruk

  • Det vanligaste sättet att bruka skog kallas trakthyggesbruk. Skogen sköts så att den får enhetliga bestånd. Det innebär att man avverkar så gott som alla träd på en yta som sedan planteras med nya träd. På det sättet så blir den nya skogen likåldrig och de olika bestånden får en enhetlig skötsel.
  • Vanligaste avverkningsformen kallas föryngringsavverkning för att syftet är att åstadkomma ny skog med hjälp av plantering, sådd eller naturlig föryngring.
  • I skogsvårdslagen finns regler som säger att skogen inte får föryngringsavverkas innan den nått en viss ålder. För barrskogar varierar åldern mellan 45 och 100 år, beroende på produktionsförmågan. Om man äger mer än 50 hektar skog så får högst hälften av skogsmarken bestå av kalmark och skog som är yngre än 20 år. De flesta skogsägare sköter sin skog så att det med regelbundna intervall finns äldre skog att avverka.
  • Huggningsklasser är ett vanligt begrepp i skogsbruket. Huggningsklassen talar om hur skogen ser ut och vilken skogsbruksinsats som är lämplig för skogen. Den beror bland annat på hur bördig marken är där skogen växer och hur skogen ser ut när det gäller trädslagsfördelning, täthet och ålder.

Vulkanism/Pangea

  • En vulkan är en öppning i jordskorpan och där magma (som är smälta bergarter) tränger upp från jordens inre. Det stenar så småningom till lava när den når ett kallare medium, som vatten eller luft.
  • Magman kan tränga upp från manteln genom berggrunden eftersom den har en större volym och lägre densitet än det fasta berget. Innan den når ytan samlas magman i stora magmakammare där den förblir den tills sprickor och hålrum i berget gör att den kan fortsätta att stiga uppåt. När magman når markytan eller havsbotten har vi ett vulkanutbrott och magman övergår till att kallas lava.
  • Vulkaner kan delas upp i två olika kategorier. De som har explosiva förlopp och de som bara rinner ut över omgivningen.
  • Vilken vulkan den blir beror på halten av kisel, hur lös magman är och mängden gas.

Pangea

  • Pangea betyder "hela jorden" och är den superkontinent som existerade innan kontinentaldriften och delades upp i dagens kontinenter.
  • Pangea bildades under perm (250 miljoner år sedan) då drevs de nuvarande kontinenterna Sydamerika, Afrika, Antarktis, Australien, Madagaskar, Arabiska halvön och Indien. OCH Nordamerika, Europa och Sirien IHOP.
Källa: Wikipedia och sveaskog.se

Geologiska tidsperioder

Geologiska tidsperioder (geologisk tidsskala)

Den geologiska tidsskalan började innan jordens uppkomst. Det påbörjades för 4567 miljarder år sedan med att solsystemet uppkom. Det jag redovisar nedan stäcker sig dock från dess att jorden bildades för drygt 4,5 miljarder år sedan fram tills idag. (nutid) Man kan dela upp den i olika delar.

Första delen – Arkeikum – början tills för ca 2500 miljoner år sedan. Här uppkommer livet, men i en outvecklad form bestående av enkla encelliga organismer.

Andra delen – Proteozoikum – från ca 2500 miljoner år tills för 540 miljoner år sedan. Under denna del skapades stor del av Sveriges berggrund, även kallat ”urberget”. Livet fortsätter att

bestå av encelliga organismer fram till slutet av denna epok (eon)

Sista delen – Fanerozoikum – Flercelliga organisermer uppstår, först i havet. Sedan även upp på land. Fortgår även idag.

De två första delarna brukar man kalla för Prekambrium.

Man brukar dela upp varje del i Eoner, eror och perioder.



Västgötabergen och dess ingående bergarter,

Hej! Jag har tagit reda på lite fakta om Västgötabergen och dess ingående bergarter och det här är vad jag har hittat. Platåbergen i Västergötland kallas för Västgötabergen och dessa består av så kallade sedimentära bergarter som tillkommit och avlagrats under 130 miljoner år. De sedimentära bergarterna tillkom under tidsperioderna kambrium, ordovicium och silur. Dessa tre tidsperioderna är geologiska och var under den paleozoiska eran.

  • I de kambriska bergarterna har man funnit fossiler från de första ryggradsdjuren.

  • Vid Kambriums slut, ca 488 miljoner år sedan före nutid, ordovicium känns igen på så sätt av den hirnantiska istiden. Under denna istid sjönk havsnivån och utrymmet för alla marina organismer minskade.

  • Silur varade för ca 400 miljoner år sedan och den här geologiska tidsperioden är indelad i fyra epoker. Dessa är: Ilandovery, wenlock, ludlow och pridol. Under silur låg Sverige ganska nära ekvatorn.

Sedimentära bergarter är en av de tre övergripande bergartsgrupperna och dessa sedimentära bergarter förekommer över hela världen. Men däremot utgör dessa bergarter endast 5% av jordskorpan eftersom de har omvandlats till metamorfa bergarter genom tektonik.


Vanliga sedimentära bergarter är bland annat kalksten, gråvacka, sandsten och skiffer. Dessa arter bildas vid jordytan på tre sätt och delas in efter dessa:



  • Klastiska sedimentära bergarter bildas genom sedimentation eller avsättning av vittringsprodukter från andra bergarter så som granit eller sandsten

  • Biogena sedimentära bergarter skapas genom avlagringar av biokemiska aktiviter, exempel på sådana bergarter är kalksten och kol.

  • Kemisk utfällning kan också bilda sedimentära bergarter så som gips.

Urberget kring Falbyggden, Billingen och Kinnekulle bildades för ca 1700-1670 miljoner år sedan och består av granit och tonalit som ofta är blandad.


Källa: Wikipedia



fredag 1 april 2011

Naturvetenskap + etik + kultur = sant

Jag har kikat över mina kurskamraters bloggar och Susanna Klaars powerpoint från veckans föreläsning och seminarium om etik i naturvetenskap. Mina egna funderingar kring detta stämmer till stor del överrens med de andras tankar och idéer. En vidare tankeprocess rör t.ex. huruvida det skulle vara okej att besöka en av Skövde slakteris gårdsleverantörer i undervisningssyfte. Ja givetvis skulle detta var okej är väl min första tanke, ett medvetet tänk om vart vår mat kommer ifrån är enligt mig en viktig fråga som bör introduceras hos barn redan i ett tidigt skede. Att vara medveten om vår kost och allt som berör den är något som i ett större perspektiv kan skådas som en process i din medborgarplikt. För att återgå till ett besök på en bondgård som levererar kor till Skövde slakteri, är det fortfarande lika självklart okej att besöka den med elever med indisk kulturell bakgrund? Där kon faktiskt ses som ett heligt djur. Hur skall man i det sammanhanget förklara att det är en naturlig del i hela vårt medborgardeltagande?

Utifrån min ovanstående text vill jag försöka summera min rubriksättning till detta inlägg. Hur vi väljer att bedriva vår verksamhet måste begrundas av varje enskild individ som är en del av den. Jag som pedagog måste bli medveten i mina aktiva ställningstaganden gällande min undervisning oavsett om den namnges med naturvetenskap, svenska, samhällsorientering eller matematik etc. De elever som befinner sig i verksamheten måste få möjlighet att bli samhällsmedborgare som kritiskt kan ta ställning till frågor som rör dem direkt eller indirekt.

/Cecilia

tisdag 29 mars 2011

Etik i No-undervisningen

Punktform av diskussionen på seminariet 29/3

- Innehålls val: hänsyn till eleverna ex. hemförhållanden, religion osv.
- All undervisning är moralisk!
- Skolan är en plats där etik dagligen framträder i olika situationer.
-Att alla ämnen har två sidor, det finns inget rätt eller fel. Alla har rätt till sina åsikter och det är viktigt med argumentation då.


Efter dagens föreläsning blev det mer självklart att vi som lärare måste tänka innan vi "pratar" och "gör".

////Grupp 10

söndag 27 mars 2011

Första momentet med gruppen

Tänkte jag börjar med att skriva ut mitt första moment jag gjort med eleverna. Började min lektion med att läsa sagan om Bruno och Millan, eftersom jag ansåg att min grupp behövde lite mer "kött" på benen för frågan jag sedan skulle ställa. Efter att ha läst sagan ställde jag frågan "Vad är det som gör att luftballongen lyfter?" Eleverna hade jag i en ring framför mig och vi diskuterade lite tillsammans. De hade många olika tankar vad de egentligen kunde vara som gjorde att luftballongen lyfter. Eleverna fick själva svara en och en vad de trodde. De tankarna som eleverna hade var blandade och de var en som sa att draken gjorde att den lyfte. Några sa att elden gjorde det. Någon annan visste inte alls vad det kunde vara och några sa den varma luften. Sen var det även någon som kombinerade elden och den varma luften. Efter att vi diskuterat det så tog jag och fick igenom lite om varm och kall luft. Jag frågade vad som händer om draken blåser kallt och då vad det några som sa att det händer inget. När vi ändå diskuterat lite så frågade jag en fråga för att se om någon hängt med och då frågade jag vart deras föräldrar lägger kylklamparna i kylväskan på sommaren? Det var en som sa överst och de andra sa längst ner eller mitt emellan. Så frågade jag vart man skulle lägga dem och det var två som sa överst alla andra sa vad föräldrarna gjorde. Man såg då också på dem att det var någon/några som inte fattat det hela med varm och kall luft. Därför försökte jag ta med mig dessa tankar hem för att göra en så bra lektion som möjligt åt dem till nästa gång. Snart kommer mitt andra moment upp. Kan även säga att eleverna är duktigare än vad man tror och de tyckte det var väldigt intressant att diskutera detta. Jag tyckte därför det skulle bli intressant att se hur mitt nästa moment ska bli. Eftersom att jag då ville utmana några och bevisa hur det var och så de kunde få se med egna ögon. // Malin Åhlander

onsdag 23 mars 2011

Dencitets tankar

Jag och Caroline har efter handledningen i dag diskuterat om det vi tog upp om dencitet och ullared.Vi tror att ni menar konvektion eftersom det är rörelsen som är innan jul i ullared. För dencitet står väl för vikten och tätheten. Som exempelvis dencitetsskillnaden mellan järn och bomull. Där järn är kompakt och tungt och bomull lätt och fluffigt.

//Naturvetenskapliga tankar från Therese och Caroline

lördag 19 mars 2011


Här kommer min Concept cartoon som jag gjort utifrån intervjuer med mina barn i förskoleklassen! På torsdag och fredag nästa vecka ska jag hålla mina lektioner om ämnet.

(Klicka på bilden för att få se den i större format)





fredag 18 mars 2011

Caroline´s concept cartoon


Hej! Här tänkte jag att jag skulle dela med mig av min cartoon som jag fått genom att jag har intervjuat mina elever :)

onsdag 16 mars 2011

Elevernas tankar

Nu har jag haft mitt första moment i tema luft med eleverna. Jag läste sagan om Bruno och Millan för eleverna sedan ställde jag frågan, hur kunde luftballongen lyfta? Eleverna hade lite olika tankar kring vad som gjorde att luftballongen kunde lyfta, många var överens om att det vad den varma luften från drakens eld som gjorde det. Men några elever hade andra tankar exempelvis att det inte var så många i korgen och att det var draken som styrde osv. Vi diskutera även om kall luft där var de överens om att det inte skulle hända så mycket, de sa att ballongen skulle sjunka ihop med kall luft. Eleverna kunde se detta i andra sammanhang som exempelvis att det var en elev som bodde i ett två vånningshus där hon berätta att det var varmt längst upp och kallt i källaren. Att eleverna kunde så mycket förvåna mig, jag trodde själv att jag skulle få hjälpa dem och väga leda dem mer i ämnet. Jag berätta för eleverna att jag skulle ta med experiment och det såg de fram emot. Då ska jag även fråga dem om de ser varm och kall luft på något annat sätt. Jag har även intervjuat barnen en och en för att få mer en tydlig bild i var dem ligger. // Therese Hultberg grupp 10 a

torsdag 10 mars 2011

Lektionsplanering

Efter föreläsning började vi prata kring vår kommande lektion kring varm och kall luft. Där vi har vår utgångspunkt i fenomenet luftballong. Vi satte oss ner och tittade på Lgr11 och läste det som har relevans för vår lektionsplanering. Även kvadraten som Johan ritade upp på föreläsningen började vi smått att diskutera kring. Detta kan läsas om här nedan;

Lgr11:
SYFTE
Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.


Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.
Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra. 

Centralt innehåll
Material och ämnen i vår omgivning
• Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.

Metoder och arbetssätt
• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Ur ett historiskt perspektiv kan man prata om hur luftballonger såg ut förr och det handlar om teknik. Vi hittade att luftballonger började flygas redan 1783 och då var ballongen gjord utav papper och man värmde upp med en eldgryta som hade galler och däri lade man halm. Samma år kom gasballongen och det var den vanligaste ballongformen under 200 år.

I och med kvadraten kommer vi komma tillbaka till senare för vi behöver kolla i litteraturen angående variationsteorin (Marton), sociokulturellt perspektiv (Vygotskij/Säljö),medborgare(Sjöberg) som har relevans till vår lektionsplanering. Styrdokumenten har vi redan presenterat ovan.

Till nästa handledning vill vi prata med Johan angående:
  • Hur vi ska presentera de fyra begreppens relevans till lektionsplaneringen och den muntliga redovisningen?
  • Frågor angående den individuella uppgiften och muntliga redovisningen.
Vi kommer låta vår Cartoon vara ett levande dokument under tidens gång och efter lektionen gå tillbaka och göra en ny sådan för att se vad barnen lärt sig. Annan dokumentation kan förekomma, det ska vi diskutera vidare innan handledningstillfället.

Gruppen ska till handledningstillfället läsa på kring kvadratens fyra punkter så att vi får lite mer kött på benen så att vi hittar sådant som har relevans till lektionsplaneringen.

tisdag 8 mars 2011

Barns tankar kring fenomenet luftballong/Victoria

Barnen i min VFU klass har pratat om varm och kall luft och de visste att kall luft sjunker och varm luft stiger. Klimat kom på tal gällande varm och kall luft. De visste att man inte kan se luften i klassrummet men de sa att man kan se den när man är ute i riktigt kallt väder för då blir den vit. Luft kan finnas i olika saker som ballonger, däck och i lungorna. Jag ställde därefter frågan kring luftballongen; - Hur kommer det sig att en luftballong kan flyga? Många barn kom med samma svar att det var luften som gjorde att den kunde flyga. När jag ställde en följdfråga hur det kan komma sig att luften kan få den att flyga, svarade barnen att det rör sig i luften och därför kan luften fånga upp ballongen och få den att flyga. Men de kopplade detta inte till varm eller kall luft. Några svarade att det är något eller någon i ballongen som styr luftballongen så att den kan flyga, en annan sa att det är gas som kan få ballongen att flyga. Ett barns tankar stod ut lite i gruppen och sa att det är en spis under själva ballongtyget som med sin värme kan få den att flyga. Så värme, gas och luft dök upp bland svaren hos barnen och det var väldigt intressant eftersom det är tre viktiga faktorer i arbetet med luftballongen.

Ser framemot att arbeta vidare med detta =)

Handledning:Biologi 7/3

  • Varm och kall luft i lungorna; Den kalla luften är torr pga låg luftfuktighet och det får inte komma in luft för fort för då hinner den inte bli fuktig. Därför får många idrottare köldastma när de är ute och idrottar. Varm luft i en våtbastu ha hög luftfuktighet och vattenångan som uppstår när man kastar vatten på stenarna leder värme. Kroppen har en funktion som skyddar mot denna vattenånga.
  • "Vit" luft: andas vi ut och är mättad med luftfuktighet och den kondenserar till vattenånga och ut kommer ett "mini moln". Vattenångans små droppar försvinner sedan den anpassat sig till temperaturen utomhus.
  • Höga höjder:Det händer inte så mycket med lungorna på höga höjder. Lufttätheten blir lägre och därför behöver man andas mer då det är mindre syre i luften. På höga höjder ökar antalet röda blodkroppar och då börjar kroppen tillverka ett hormon. Idrottare som rör sig på högre höjder dopar sig med Epo för att öka sina röda blodkroppar.
  • Kläder:Luft leder inte värme så bra på grund av dess låga densitet. Därför behöver vi kläder och djuren sin päls. Det blir ett s.k luftskikt i djurens päls som gör att den isolerar djuret. Vissa djur har ihåliga hårstrån med luft i. Samma funktion är det med fjädrar. Kläder bildar luft mot kroppen och när man står ute i mkt kallt väder och rör sig rubbas luftskiktet och man känner kylan genom kläderna.
  • Kallare uppe på ett berg: Berget är högre upp i atmosfären, det beror på växthuseffekten som är mindre ju högre upp i atmosfären det är. Vilket beror på värmeutstrålningen som lämnar jorden och studsar mot atmosfären. Det brukar vara 1grad-/100m kallare uppe på bergstoppen. Men det behöver inte alltid vara kallare uppe på ett berg, ibland kan det vara i en dalsänka eftersom kall luft sjunker och då kan det vara varmare uppe på toppen. Luften är tunnare ju högre upp i atmosfären vi kommer.
  •  Kall näsa som gör ont: Näsan kyls ner och vi andas in torr luft och inuti i näsan dunstar vattenånga och samtidigt är luften kall som vi andas in och då kan vi känna lite smärta. Djur har långa gångar inuti näsan och det är för att den kalla luften ska hinna bli varm, så för dem är det lättare att vara ute i det kalla än det är för oss. I varma öknar finns det också djur med stora näsor och det är för att luften ska hinna bli fuktig.
  • Svettig i kylan: Det är inte bra att bli svettig när det är kallt ute eftersom vatten leder värme mycket bra när man då blir kall är det inte bra.
  • Blåst: Det uppstår blåst när markytan värms upp mer än havsytan, då kommer blåsten från vattnet. När det blåser väldigt mycket stiger det varm luft från land och uppåt, det bildas då kondens och på så sätt blir det moln på himlen.

Cecilia sammanfattar barns reflektioner kring luft

Idag påbörjade jag arbetet med tema luft (varför en varmluftballong stiger) genom att samtala med barnen. Jag valde att genomföra de första samtalen med barnen parvis, som utgångspunkt frågade jag vad de visste om luft och om vad de trodde att luft var för något. Det var många spännande och intressanta tankar från barnen, det var dessutom väldigt olika tankar. Det dök upp idéer om att det finns olika sorters luft. t.ex. Kall och varm luft, inneluft och uteluft, vindig och blåsig luft samt stilla luft. Det kom också fram att olika material och utrymmen innehåller olika mycket luft. Även om jag inte nämnt ett ord om att vi skall prata om hur varmluftballonger kan stiga så var detta en koppling som flera av barnen gjorde. En ganska väl utvecklad reflektion i ett av paren rörde om det fanns luft i is eller inte. Det ena barnet kom då på att det finns små bubblor i isen, och detta kopplade de till luft. Det som utvecklade reflektionen ytterligare var att bubblorna kommit in i isen innan den frusit, "Det är ju lite svårt för vinden att trycka sig in i isen när den är så hård och kall".


Jag blev sannerligen positivt överaskad över hur mycket barnen faktiskt kunde, t.ex. att de kunde koppla luft till något nödvändigt som påverkade det som vi gör och ser i skogen (barnen brukar ha ca en dag i skogen/vecka). Att ekorren som skuttar och äter kottar uppe i träden påverkas av luft var ett exempel som dök upp. Att vidareutveckla detta i gruppen ser jag mycket fram emot!

Hälsningar. Cecilia

måndag 28 februari 2011

"All vetenskaps början är förvåningen över att tingen är som de är" Aristoteles.

Jag såg en dokumentär för ett bra tag sedan men den har satt så djupa spår och jag vill att fler ska se den och förfäras över människans missbruk av makt och dess konsekvenser.
Michael Madsen beger sig till Onkalo, där radioaktivt avfall förvaras, och får gamla förträngda frågor om kärnkraft att bränna igen i dokumentärfilmen ”Into eternity”.
Eldsprutande drakar, väktare som somnat i hundratusenårig sömn, något ont som slumrar i underjordiska grottor. När Michael Madsen berättar om Onkalo, världens första slutförvarings­station för radioaktivt avfall, insprängd i det finska urberget, börjar man undra om sagorna handlar om en verklig framtid och inte om något mytiskt förflutet.
Det är en fascinerande film om omöjliga frågor, om en liten grupp finska och svenska vetenskapsmän som resonerar om jordens framtid om hundratusen år, när radioaktiviteten beräknas avta. Redan nu finns mer än 250 000 ton kärn­avfall i tillfällig förvaring runtom på jordklotet. Förvaring som kräver kontinuitet och bemanning. Eftersom ingen vet hur livet kommer att se ut över jord om ens tio tusen år, verkar det säkrare att satsa på urbergets inre(DN 2010-09-03).
Läs mer på:http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/into-eternity







tisdag 22 februari 2011

Andra handledningstillfället 22/2

Idag hade vi vår första handledning med Krister Karlsson i fysik. Handledningen utgick ifrån våra frågor som vi hade skickat till Krister i förväg. Vi fick svar på frågorna och nedan kommer en sammanfattning av dem:

Vi började handledningen med att prata om lufttryck och ju varmare temperatur det är desto större blir lufttrycket, molekylerna rör sig fortare. Ett exempel som Krister tog upp var om man hade en behållare med ett lock så fanns det luft både inuti burken men också ovanför locket. Luften ovanför locket kallade han för låg luft och tillsatte man värme under behållaren så började molekylerna inuti att röra sig allt fortare. I och med det rör sig locket  uppåt, det beror på att volymen ökade inuti burken av värmen men har inget med lufttrycket att göra för det är detsamma som innan. 

Därefter gick Krister över till våra frågor angående densitet och vad det är, han förklarade att det är den totala massans betydelse. Ett exempel som han tog var en kartong som rymmer 1 liter och beroende på vad man fyller kartongen med (ex. bomull/mjölk) så förändras dess vikt.Om man skulle fylla kartongen med mjölk väger den 1kg/l och med bomull blir det 0,4kg/l, vikten förändras men materians massa är konstant. 
Sedan gick vi över till att prata om kinesiska lyktor (lKhom Loy) där en del av de molekylerna som först befinner sig inuti lyktan åker ut och rör sig utanför lyktan. Eftersom temperaturen ökar inuti lyktan minskar densiteten och därför kan den sväva. 

Vi pratade om varm och kall luft, där varm luft stiger och kall luft sjunker. Håller man en glass i handen uppe i luften så sjunker den kalla luften nedåt. Ett ljus kan man använda för att visa på hur värmen stiger, man kan hålla handen över ljuset och känna hur den varma gasmassan stiger.

Arkimedes princip handlar om hur lyftkraften är större än tyngdkraften, detta kan tillämpas på den kinesiska lyktan. Där lyftkraften beror på volymen, för att få bra lyftkraft ska lyktan ha stor volym. Ett exempel på detta kan också vara om man har en tennisboll och en badboll där badbollens volym är större än tennisbollens och därför flyter badbollen bättre. 

Vi hann även prata om flygplan och varför de kan flyga, det är för att luften ovanför vingarna är snabb och ger liten kraft mot vingarna medan luften under är långsam men ger större kraft mot vingarna. Vingarna trycker undan luft och blir tryckt underifrån så att det kan flyga. Ett annat exempel som Krister gav oss var lastbilar som har presenningar där man kan se hur presenningen lyfter när de kör. Detta beror på att den strömmande luft som finns ovanför presenningen har lägre tryck medan luften under presenningen har högre lufttryck och det är då man kan se presenningen lyfta. 

Denna handledning gav mer förståelse kring luft som fenomen och till vårt tänkta arbete om luftballongen.










Första handledningstillfället 15/2

Vi har inför det första handledningstillfället kom vi fram till att vi vill köra på temat varm o kall luft. När vi kom till Johan på handledningen hade vi en ganska klar bild över vad vi skulle göra och hur detta skulle genomföras... Dock blev det nog inte riktigt som vi tänkt oss. Vi skrev tillsammans ihop en stor tankekarta över fenomenet varm/kall luft. Utifrån den så skrev vi samman ett par frågeställningar som såg ut så här:


Varm och kall luft

Vad är det för skillnad på trycket i varm/kall luft?
-          Vad är det för densitetsskillnad mellan varm och kall luft? Eller hur (stor) är skillnaden mellan dessa två när det gäller dess konvektion?
-          Kan man mäta luftens densitet?
-          Kan man praktiskt visa hur principen om att ett föremål ( t.ex. en varmluftballong) får lägre densitet än luften kring den, i ett genomförbart laborationsexempel?
-          Hur mycket väger varm luft/kall luft?

-          Jag läste lite kring luftballonger och kom in på det här vi skrev i vår tankekarta om densitet. Det kan sammankopplas till Arkimedes princip som jag tror det eller ej minns lite från naturvetenskapen i skolan. Att man kan tillämpa denna princip på nästan allt eller allt runtomkring oss. Men jag vill fråga fysikern hur man tillämpar denna på luft.

-          Jag har tänkt lite kring när man flyger och kommer in i såkallade luftgropar. Vad är det som händer?
-           Vad är det som gör att det kommer vindar och blåser? Jag tänkte också på det att hur och varför uppstår en tornado?
Vad är det som gör att ett flygplan kan flyga?

måndag 24 januari 2011

Seminarium 24/1 - 2011

Seminarium 24/1
De fyra grundformerna av integration som benämns i boken har vi haft som underlag i våra diskussioner under dagens seminarium.  Rums-, tids-, orsaks- och kategoriintegration ser vi som att undervisningen kan bedrivas genom många olika synvinklar. Ett fenomen kan kopplas till barnens och vår egen vardagsvärld genom skilda arbetssätt, tillämpning av variationsteori i verksamheten ger en bred bas inom naturvetenskap. 
De innehållsliga begrepp som vi uppmärksammat är, natur, samhälle och teknik som överordnade, under dessa placerar vi liv, materia, teknik och energi. Begreppen hör samman, vi har svårt att se begreppen som överordnade och underordnade, vi väljer hellre att se det som en integrerad helhet. Återigen kan vi se att ALLT handlar om naturvetenskap, det skall leda till att barnen växer som människor.
Utvärdering inom naturvetenskap (och allt annat inom hela skolväsendet) bör och skall vara individualiserat. Vi tror på att en varierad undervisning som berör samma begrepp gynnar barnens utveckling. Ett fenomen kan behandlas genom olika arbetssätt. För att redogöra för ett lärande kan barnen t.ex. få i uppgift att fotografera ett specifikt fenomen, även observationer och intervju kan användas som utvärdering av ett moment.
MVH
Basgrupp 10

torsdag 20 januari 2011

Seminarium 20 Januari 2011

Seminarium 20/1 – 2011
Basgrupp 10
Vi diskuterade Shulmans 7 punkter kring lärarens kunskapsbas.
Dessa punkter är:
·         Ämneskunskaper
·         Allmänna pedagogiska kunskaper
·         Kunskaper i metodik
·         Kunskaper i lärande
·         Kunskaper i skolans organisation
·         Kunskaper i skolans värdegrund
·         Ämnesdidaktiska kunskaper
Vi tycker att dessa punkter sammanfattat föreläsningarna vi haft under dagen.
Ett ex. från boken är Lasse och Pia som tillämpar sina kunskaper på olika sätt.  Pia har inga direkta ämneskunskaper utan använder egna erfarenheter i sin undervisning från tema luft och tryck.
Lasse har en mer ämneskunskaper i No och Lasse fortbilda sig medans Pia inte kan pga. ekonomiska skäl.  Detta påverkar lärarens kunskapsbas och elevernas undervisning tror vi.

Allt handlar egentligen om No. Vi lever i No vi andas No…
Ex. Skolmatsal så tittar vi på tallriken och ser en hög med muskler (kött).
Vi kan koppla de fyra begreppen Liv – Energi – Materia – Teknik.
Kunskaper som bidrar till att barnen kan hantera världen och vardagen.

MVH
BASGRUPP 10