söndag 8 maj 2011
Therese och Carolines reflektioner
fredag 6 maj 2011
Mina tankar och funderingar efter denna naturvetenskaps kurs.
Efter denna kurs så kan jag se att min ryggsäck har fyllts med mer kunskap
än vad jag hade innan. Har förstått att naturvetenskap är så mycket
större än vad jag trott när jag började denna kurs. Man kan göra så mycket med eleverna
som har med naturvetenskap att göra. Jag förstår också nu att naturvetenskap är ingenting
som försvinner ur ens vardag utan det finns alltid där och man måste lägga nivån
olika beroende på vilka elever man har.
Tack vare att vi fått arbeta i grupp har vi kunnat diskutera oss fram till olika saker som t.ex.
hur vi ska lägga upp lektioner. Plus att vi har kunnat hjälpa varandra på ett bra sätt.
Jag och min grupp hade vårt tema om varm/kall luft som vi har läst in oss lite extra på. Jag
kan säga att jag har lärt mig mycket om det på alla handledningstillfällen som vi fick olika tips om hur man kunde göra olika experiment och vi fick svar på våra olika frågor vi haft funderingar kring.
Lärde mig även saker på dagen vi redovisade på. Det jag kan tycka var positivt var att vi redovisade många grupper så man fick lite tankar och idéer från andra hur man kan tänka och vilka teman andra tänkt på. Om jag ska säga något negativt så är det att kursen har gått så fort och vart kort och det känns som att naturvetenskapsämnet är så mycket större så jag hade velat ha mer tid till det.
Men jag har fyllt min ryggsäck med begreppen densitet, konvektion, expansion. Sen även lärt mig om gaslagen och Arkimedes princip. Det är saker jag knappt visste något om innan så nu har jag en grund på det som jag kan ta med mig och utveckla med eleverna jag sedan kommer att ha.
Men det blir till att diskutera med de arbetslaget man hamnar i hur man ska anpassa lektionerna eftersom att det finns inte mycket tid och vad ska vi prioritera att eleverna ska kunna?
Jag vet i alla fall att jag som lärare kommer att vilja använda både praktiska saker så att eleverna själva får testa eller se hur saker och ting fungerar men även teori så att de får höra viktiga saker.
// Malin Åhlander
onsdag 4 maj 2011
Cecilia reflekterar
Slutord
Det finns mycket att undervisa om i naturvetenskap men undervisningstiden räcker knappt till. Därför är det viktigt att diskutera i arbetslaget vad som är viktigt för eleverna att få kunskap om under sin skolgång. Så att de kan bli goda medborgare och använda sina kunskaper för att förstå andra fenomen som de träffar på i sin omvärld. Jag anser att den röda tråd som borde finnas i det naturvetenskapliga ämnet under hela grundskolan saknades när jag gick i skolan. Därför fick jag aldrig en förståelse för att naturvetenskapliga fenomen hänger ihop med varandra på ett eller flera sätt. Pratar man om vatten kan man prata om densitet, rörelse och kraft, partiklar och Arkimedes princip. Dessa begrepp har också med varandra att göra för pratar man om Arkimedes princip så uppstår också densitet. Jag tror att den röda tråden kan vara till stor hjälp för eleverna att i sin tur förstå sin omvärld, att man hela tiden befäster den "gamla" kunskapen med de nya kunskaperna skapar just den röda tråden. Det är viktigt att man återkopplar till elevernas omvärld när man talar om naturvetenskap för att eleverna ska förstå att det händer överallt i deras närhet. Jag tror också att det är viktigt att eleverna får vara med och påverka det naturvetenskapliga arbetet och där uppskattar jag verkligen Concept Cartoon. Man kan få veta elevernas föreställningar kring något fenomen och därefter kan man diskutera hur man kan ta reda på att deras föreställningar stämmer. Det gör också att eleverna lär sig att ta reda på fakta och nya kunskaper och att vara källkritisk.
Variationsteorin har förändrat min syn på naturvetenskap och hur man bör arbeta med ämnet i skolan. Detta kommer jag att ha i åtanke för det finns inte bara en sida av ett mynt och det är därför viktigt att visa båda sidorna. För på så sätt visar man som lärare att naturvetenskap är mångfacetterat och man kan se på ett fenomen ur olika aspekter. På så sätt tror jag också att det skapar en helhet för eleverna och ingenting utelämnas.
Kursen har gett mig en ny syn på ämnet och det snurrar för fullt i huvudet av tankar kring hur jag vill bedriva undervisningen i naturvetenskap. Ser framemot att få testa dessa tankar i framtiden!
Våra NO tankar
/ Therese och Caroline
söndag 17 april 2011
Jordprofil podsolprofil brunjord och kalkälskande växter
Med en jordprofil menas en beskrivning av jorden i höjdled, j3.12. Uppifrån och ner består marken
oftast av:
(o eng. L)ytlager av organiskt material med synliga växtdelar
(a1) urlakningsskikt, mörkfärgat av organiskt material
(a2, E)urlakningsskikt, blekjord
(B)anrikningsskikt
(C)opåverkat skikt
(R)underliggande berggrund
De viktigaste jordmånerna i Sverige är podsol, ungefär 70% av ytan, och brunjord, F4.22.
Överst i podsolen finns ett mårlager (O, enl. ovan) med organiskt material och därunder ett
gråvitt, askfärgat lager som kallas blekjord (A2), följt av ett anrikningsskikt, s.k. rostjord (B), F4.21.
Podsolen har ofta få grävande organismer och dålig omblandning. Vanliga kännetecken är
barrskog, lågt pH och granit/gnejs.
Brunjorden å andra sidan kännetecknas av lövskog, näringsrik mark och lera. Grävande djur
skapar omblandning och luftning, vilket gör att förmultningsskiktet (förnan) blir tunt, F4.21, F4.24.
(Daggmaskar lär kunna flytta upp till 10 kg jord per kvadratmeter och år.) Under förnan finns ett
tjockt mullager (A) och därunder ett anrikningsskikt (B). För 5000-8000 år sedan var lövskogar och
brunjord dominerande i Sydsverige, men mycket har podsoliserats i samband med att granen har
brett ut sig. Många brunjordar har blivit jordbruksmark.
Jordmånsbildning är en långsam process som kan omfatta många hundra år. Ett exempel på hur
brunjordsbildning kan gå till visas i fig. j3.15. Figuren visar tre stadier i detta förlopp:
1) Först finns bara ett tunt lager av dåligt humifierat organiskt material över ett tunt lager
vittrat material. Växtligheten kännetecknas av pionjärer som mossor och lavar.
2) 200-300 år senare finns gräs och buskar. Jordlagret är tjockare, 2-3 dm, och består av
välhumifierat organiskt material.
3) Antalet arter fortsätter att öka. Lövskog har växt upp och grävande organismer ger ett
tunt förnalager och ett tjockt mullager.
Källa: Chalmers http://www.entek.chalmers.se/~anly/miljo/k4marken.pdf
Kalkälskandeväxter En annan term för kalkälskande växter kan vara basofil, kalkälskande växter är beroende av en kalkhaltig miljö. Kalken i sig påverkar inte egentligen växterna men gör så att jorden runt omkring får en annan näringsflora, exempelvis surhetsgrad.
Man ser ofta vart marken är kalkrik då det oftast växer speciella växter där. Kända kalkälskande växter är bland annat jordtistel, backklöver och många orkidéer. Kinnekulle är känt för sina många olika orkidéer bl.a. Guckusko. (Nedan ser ni en bild på den).
Där det finns kalk i jorden är det inte lika surt som i vanliga fall i Sverige. ( http://www.vastsverige.com/sv/kinnekulle/products/61981/Guckusko/ )
Funbo plantskola har en hemsida där man kan läsa om vilka växter som älskar kalt, exempelvis, bok, alm och lönn.
ISTIDEN
Istid är en period i jordens historia som kännetecknas av att stora landområden är täckta med is. Istiden är ett fenomen som händer var 100 000 år. Istiden börjar då klimatet blir kallare. Snön hinner inte smälta bort från bergskedjornas glaciärer under sommaren. Vilket i sin tur göra att glaciärerna växer och tillslut täcker hela länder. Temperaturen är mellan -30 till- 40 grader under istiden. Orsaken var att solstrålarna varierar styrka när de träffar jorden. Det har även att göra med jordaxelns lutning ändras, de inträffar med jämna mellan rum. Många växer och djur hade svårt att överleva under istiden, så många av djuren försvann undan till isfriplatser och kom tillbaka när isen var borta. Där isen var som tjockas var den tre kilometer tjock. Det är många istider vi haft på vår jord men ingen vet hur många, kanske så många som 20 stycken. Den största inlandsisen finns idag på antarktisk där ligger ca 90% av jordens is. Isen innehåller 75% av jordens sötvatten. När det lossnar flyter det ut på öppet hav, men det kan ta flera år innan isberget smält. Runtom i Sverige finns tydliga spår efter framför allt den senaste istiden. Både inlandsisen och smältvattnet från isen eroderade underlaget, och bildade nya jordarter och landskapsformer. En stor del av de svenska jordarterna, bland annat morän, isälvssediment och glacial lera, har bildats under istiden. Även landskapets former, som till exempel ändmoräner, drumliner, rullstensåsar och dödisgropar, ger oss ledtrådar till vilka olika processer som verkade under nedisningen av Sverige.
Skog, vulkanism och pangea
Pangea (se denna på Wikipedia, då rör den sig(kontinentaldrift)
Seminarie 19/4
SKOG
Vanligaste träd:
- Tall
- Gran
- Björk
- Ek
- Bok
- Al
- Asp
- Lönn
Miljöhänsyn
- Vissa skogar med höga naturvärden skyddas helt från avverkning.
- En viktig faktor som betyder mycket för vissa växter och insekter är att det finns tillräckligt med död ved i skogen. Insekterna lägga sina ägg i den döda veden och det ger sedan mat för fåglar som äter insektslarverna. De som brukar skogen lämnar därför kvar döda träd i skogen. Om det inte finns tillräckligt med döda träd på stället som avverkas kan skördarföraren kapa träd några meter upp i luften. Högstubbarna lämnas kvar på hygget att ruttna ned till död ved.
- Att spara riktigt gamla träd vid avverkningar är en annan viktig hänsyn. Stora, gamla tallar kan bli bra boträd för kungsörn och andra rovfåglar.
- För att öka mångfalden av trädslag måste ovanliga trädslag få finnas kvar. Träd som har bär, exempelvis rönn, hassel, oxel och en är föda för många arter i skogen.
- Sjöar och vattendrag behöver skyddande kantzoner så att fiskar och andra djur som lever i vattnet får rätt temperatur för att överleva.
Skogsbruk
- Det vanligaste sättet att bruka skog kallas trakthyggesbruk. Skogen sköts så att den får enhetliga bestånd. Det innebär att man avverkar så gott som alla träd på en yta som sedan planteras med nya träd. På det sättet så blir den nya skogen likåldrig och de olika bestånden får en enhetlig skötsel.
- Vanligaste avverkningsformen kallas föryngringsavverkning för att syftet är att åstadkomma ny skog med hjälp av plantering, sådd eller naturlig föryngring.
- I skogsvårdslagen finns regler som säger att skogen inte får föryngringsavverkas innan den nått en viss ålder. För barrskogar varierar åldern mellan 45 och 100 år, beroende på produktionsförmågan. Om man äger mer än 50 hektar skog så får högst hälften av skogsmarken bestå av kalmark och skog som är yngre än 20 år. De flesta skogsägare sköter sin skog så att det med regelbundna intervall finns äldre skog att avverka.
- Huggningsklasser är ett vanligt begrepp i skogsbruket. Huggningsklassen talar om hur skogen ser ut och vilken skogsbruksinsats som är lämplig för skogen. Den beror bland annat på hur bördig marken är där skogen växer och hur skogen ser ut när det gäller trädslagsfördelning, täthet och ålder.
Vulkanism/Pangea
- En vulkan är en öppning i jordskorpan och där magma (som är smälta bergarter) tränger upp från jordens inre. Det stenar så småningom till lava när den når ett kallare medium, som vatten eller luft.
- Magman kan tränga upp från manteln genom berggrunden eftersom den har en större volym och lägre densitet än det fasta berget. Innan den når ytan samlas magman i stora magmakammare där den förblir den tills sprickor och hålrum i berget gör att den kan fortsätta att stiga uppåt. När magman når markytan eller havsbotten har vi ett vulkanutbrott och magman övergår till att kallas lava.
- Vulkaner kan delas upp i två olika kategorier. De som har explosiva förlopp och de som bara rinner ut över omgivningen.
- Vilken vulkan den blir beror på halten av kisel, hur lös magman är och mängden gas.
Pangea
- Pangea betyder "hela jorden" och är den superkontinent som existerade innan kontinentaldriften och delades upp i dagens kontinenter.
- Pangea bildades under perm (250 miljoner år sedan) då drevs de nuvarande kontinenterna Sydamerika, Afrika, Antarktis, Australien, Madagaskar, Arabiska halvön och Indien. OCH Nordamerika, Europa och Sirien IHOP.
Geologiska tidsperioder
Geologiska tidsperioder (geologisk tidsskala)
Den geologiska tidsskalan började innan jordens uppkomst. Det påbörjades för 4567 miljarder år sedan med att solsystemet uppkom. Det jag redovisar nedan stäcker sig dock från dess att jorden bildades för drygt 4,5 miljarder år sedan fram tills idag. (nutid) Man kan dela upp den i olika delar.
Första delen – Arkeikum – början tills för ca 2500 miljoner år sedan. Här uppkommer livet, men i en outvecklad form bestående av enkla encelliga organismer.
Andra delen – Proteozoikum – från ca 2500 miljoner år tills för 540 miljoner år sedan. Under denna del skapades stor del av Sveriges berggrund, även kallat ”urberget”. Livet fortsätter att
bestå av encelliga organismer fram till slutet av denna epok (eon)
Sista delen – Fanerozoikum – Flercelliga organisermer uppstår, först i havet. Sedan även upp på land. Fortgår även idag.
De två första delarna brukar man kalla för Prekambrium.
Man brukar dela upp varje del i Eoner, eror och perioder.
Västgötabergen och dess ingående bergarter,
- I de kambriska bergarterna har man funnit fossiler från de första ryggradsdjuren.
- Vid Kambriums slut, ca 488 miljoner år sedan före nutid, ordovicium känns igen på så sätt av den hirnantiska istiden. Under denna istid sjönk havsnivån och utrymmet för alla marina organismer minskade.
- Silur varade för ca 400 miljoner år sedan och den här geologiska tidsperioden är indelad i fyra epoker. Dessa är: Ilandovery, wenlock, ludlow och pridol. Under silur låg Sverige ganska nära ekvatorn.
Sedimentära bergarter är en av de tre övergripande bergartsgrupperna och dessa sedimentära bergarter förekommer över hela världen. Men däremot utgör dessa bergarter endast 5% av jordskorpan eftersom de har omvandlats till metamorfa bergarter genom tektonik.
Vanliga sedimentära bergarter är bland annat kalksten, gråvacka, sandsten och skiffer. Dessa arter bildas vid jordytan på tre sätt och delas in efter dessa:
- Klastiska sedimentära bergarter bildas genom sedimentation eller avsättning av vittringsprodukter från andra bergarter så som granit eller sandsten
- Biogena sedimentära bergarter skapas genom avlagringar av biokemiska aktiviter, exempel på sådana bergarter är kalksten och kol.
- Kemisk utfällning kan också bilda sedimentära bergarter så som gips.
Urberget kring Falbyggden, Billingen och Kinnekulle bildades för ca 1700-1670 miljoner år sedan och består av granit och tonalit som ofta är blandad.
Källa: Wikipedia
fredag 1 april 2011
Naturvetenskap + etik + kultur = sant
Jag har kikat över mina kurskamraters bloggar och Susanna Klaars powerpoint från veckans föreläsning och seminarium om etik i naturvetenskap. Mina egna funderingar kring detta stämmer till stor del överrens med de andras tankar och idéer. En vidare tankeprocess rör t.ex. huruvida det skulle vara okej att besöka en av Skövde slakteris gårdsleverantörer i undervisningssyfte. Ja givetvis skulle detta var okej är väl min första tanke, ett medvetet tänk om vart vår mat kommer ifrån är enligt mig en viktig fråga som bör introduceras hos barn redan i ett tidigt skede. Att vara medveten om vår kost och allt som berör den är något som i ett större perspektiv kan skådas som en process i din medborgarplikt. För att återgå till ett besök på en bondgård som levererar kor till Skövde slakteri, är det fortfarande lika självklart okej att besöka den med elever med indisk kulturell bakgrund? Där kon faktiskt ses som ett heligt djur. Hur skall man i det sammanhanget förklara att det är en naturlig del i hela vårt medborgardeltagande?
Utifrån min ovanstående text vill jag försöka summera min rubriksättning till detta inlägg. Hur vi väljer att bedriva vår verksamhet måste begrundas av varje enskild individ som är en del av den. Jag som pedagog måste bli medveten i mina aktiva ställningstaganden gällande min undervisning oavsett om den namnges med naturvetenskap, svenska, samhällsorientering eller matematik etc. De elever som befinner sig i verksamheten måste få möjlighet att bli samhällsmedborgare som kritiskt kan ta ställning till frågor som rör dem direkt eller indirekt.
/Cecilia
tisdag 29 mars 2011
Etik i No-undervisningen
- Innehålls val: hänsyn till eleverna ex. hemförhållanden, religion osv.
- All undervisning är moralisk!
- Skolan är en plats där etik dagligen framträder i olika situationer.
-Att alla ämnen har två sidor, det finns inget rätt eller fel. Alla har rätt till sina åsikter och det är viktigt med argumentation då.
Efter dagens föreläsning blev det mer självklart att vi som lärare måste tänka innan vi "pratar" och "gör".
////Grupp 10
söndag 27 mars 2011
Första momentet med gruppen
onsdag 23 mars 2011
Dencitets tankar
//Naturvetenskapliga tankar från Therese och Caroline
måndag 21 mars 2011
lördag 19 mars 2011
Här kommer min Concept cartoon som jag gjort utifrån intervjuer med mina barn i förskoleklassen! På torsdag och fredag nästa vecka ska jag hålla mina lektioner om ämnet.
(Klicka på bilden för att få se den i större format)
fredag 18 mars 2011
Caroline´s concept cartoon
onsdag 16 mars 2011
Elevernas tankar
Nu har jag haft mitt första moment i tema luft med eleverna. Jag läste sagan om Bruno och Millan för eleverna sedan ställde jag frågan, hur kunde luftballongen lyfta? Eleverna hade lite olika tankar kring vad som gjorde att luftballongen kunde lyfta, många var överens om att det vad den varma luften från drakens eld som gjorde det. Men några elever hade andra tankar exempelvis att det inte var så många i korgen och att det var draken som styrde osv. Vi diskutera även om kall luft där var de överens om att det inte skulle hända så mycket, de sa att ballongen skulle sjunka ihop med kall luft. Eleverna kunde se detta i andra sammanhang som exempelvis att det var en elev som bodde i ett två vånningshus där hon berätta att det var varmt längst upp och kallt i källaren. Att eleverna kunde så mycket förvåna mig, jag trodde själv att jag skulle få hjälpa dem och väga leda dem mer i ämnet. Jag berätta för eleverna att jag skulle ta med experiment och det såg de fram emot. Då ska jag även fråga dem om de ser varm och kall luft på något annat sätt. Jag har även intervjuat barnen en och en för att få mer en tydlig bild i var dem ligger. // Therese Hultberg grupp 10 a
torsdag 10 mars 2011
Lektionsplanering
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
Centralt innehåll
Material och ämnen i vår omgivning
- Hur vi ska presentera de fyra begreppens relevans till lektionsplaneringen och den muntliga redovisningen?
- Frågor angående den individuella uppgiften och muntliga redovisningen.
tisdag 8 mars 2011
Barns tankar kring fenomenet luftballong/Victoria
Ser framemot att arbeta vidare med detta =)
Handledning:Biologi 7/3
- Varm och kall luft i lungorna; Den kalla luften är torr pga låg luftfuktighet och det får inte komma in luft för fort för då hinner den inte bli fuktig. Därför får många idrottare köldastma när de är ute och idrottar. Varm luft i en våtbastu ha hög luftfuktighet och vattenångan som uppstår när man kastar vatten på stenarna leder värme. Kroppen har en funktion som skyddar mot denna vattenånga.
- "Vit" luft: andas vi ut och är mättad med luftfuktighet och den kondenserar till vattenånga och ut kommer ett "mini moln". Vattenångans små droppar försvinner sedan den anpassat sig till temperaturen utomhus.
- Höga höjder:Det händer inte så mycket med lungorna på höga höjder. Lufttätheten blir lägre och därför behöver man andas mer då det är mindre syre i luften. På höga höjder ökar antalet röda blodkroppar och då börjar kroppen tillverka ett hormon. Idrottare som rör sig på högre höjder dopar sig med Epo för att öka sina röda blodkroppar.
- Kläder:Luft leder inte värme så bra på grund av dess låga densitet. Därför behöver vi kläder och djuren sin päls. Det blir ett s.k luftskikt i djurens päls som gör att den isolerar djuret. Vissa djur har ihåliga hårstrån med luft i. Samma funktion är det med fjädrar. Kläder bildar luft mot kroppen och när man står ute i mkt kallt väder och rör sig rubbas luftskiktet och man känner kylan genom kläderna.
- Kallare uppe på ett berg: Berget är högre upp i atmosfären, det beror på växthuseffekten som är mindre ju högre upp i atmosfären det är. Vilket beror på värmeutstrålningen som lämnar jorden och studsar mot atmosfären. Det brukar vara 1grad-/100m kallare uppe på bergstoppen. Men det behöver inte alltid vara kallare uppe på ett berg, ibland kan det vara i en dalsänka eftersom kall luft sjunker och då kan det vara varmare uppe på toppen. Luften är tunnare ju högre upp i atmosfären vi kommer.
- Kall näsa som gör ont: Näsan kyls ner och vi andas in torr luft och inuti i näsan dunstar vattenånga och samtidigt är luften kall som vi andas in och då kan vi känna lite smärta. Djur har långa gångar inuti näsan och det är för att den kalla luften ska hinna bli varm, så för dem är det lättare att vara ute i det kalla än det är för oss. I varma öknar finns det också djur med stora näsor och det är för att luften ska hinna bli fuktig.
- Svettig i kylan: Det är inte bra att bli svettig när det är kallt ute eftersom vatten leder värme mycket bra när man då blir kall är det inte bra.
- Blåst: Det uppstår blåst när markytan värms upp mer än havsytan, då kommer blåsten från vattnet. När det blåser väldigt mycket stiger det varm luft från land och uppåt, det bildas då kondens och på så sätt blir det moln på himlen.
Cecilia sammanfattar barns reflektioner kring luft
måndag 28 februari 2011
"All vetenskaps början är förvåningen över att tingen är som de är" Aristoteles.
tisdag 22 februari 2011
Andra handledningstillfället 22/2
Första handledningstillfället 15/2
Vad är det för skillnad på trycket i varm/kall luft?
måndag 24 januari 2011
Seminarium 24/1 - 2011
Basgrupp 10
torsdag 20 januari 2011
Seminarium 20 Januari 2011
Ett ex. från boken är Lasse och Pia som tillämpar sina kunskaper på olika sätt. Pia har inga direkta ämneskunskaper utan använder egna erfarenheter i sin undervisning från tema luft och tryck.
Lasse har en mer ämneskunskaper i No och Lasse fortbilda sig medans Pia inte kan pga. ekonomiska skäl. Detta påverkar lärarens kunskapsbas och elevernas undervisning tror vi.
Ex. Skolmatsal så tittar vi på tallriken och ser en hög med muskler (kött).
Vi kan koppla de fyra begreppen Liv – Energi – Materia – Teknik.
Kunskaper som bidrar till att barnen kan hantera världen och vardagen.
BASGRUPP 10