söndag 17 april 2011

Jordprofil podsolprofil brunjord och kalkälskande växter

Med en jordprofil menas en beskrivning av jorden i höjdled, j3.12. Uppifrån och ner består marken


oftast av:


(o eng. L)ytlager av organiskt material med synliga växtdelar


(a1) urlakningsskikt, mörkfärgat av organiskt material


(a2, E)urlakningsskikt, blekjord


(B)anrikningsskikt


(C)opåverkat skikt


(R)underliggande berggrund



De viktigaste jordmånerna i Sverige är podsol, ungefär 70% av ytan, och brunjord, F4.22.


Överst i podsolen finns ett mårlager (O, enl. ovan) med organiskt material och därunder ett


gråvitt, askfärgat lager som kallas blekjord (A2), följt av ett anrikningsskikt, s.k. rostjord (B), F4.21.


Podsolen har ofta få grävande organismer och dålig omblandning. Vanliga kännetecken är


barrskog, lågt pH och granit/gnejs.


Brunjorden å andra sidan kännetecknas av lövskog, näringsrik mark och lera. Grävande djur


skapar omblandning och luftning, vilket gör att förmultningsskiktet (förnan) blir tunt, F4.21, F4.24.


(Daggmaskar lär kunna flytta upp till 10 kg jord per kvadratmeter och år.) Under förnan finns ett


tjockt mullager (A) och därunder ett anrikningsskikt (B). För 5000-8000 år sedan var lövskogar och


brunjord dominerande i Sydsverige, men mycket har podsoliserats i samband med att granen har


brett ut sig. Många brunjordar har blivit jordbruksmark.


Jordmånsbildning är en långsam process som kan omfatta många hundra år. Ett exempel på hur


brunjordsbildning kan gå till visas i fig. j3.15. Figuren visar tre stadier i detta förlopp:


1) Först finns bara ett tunt lager av dåligt humifierat organiskt material över ett tunt lager


vittrat material. Växtligheten kännetecknas av pionjärer som mossor och lavar.


2) 200-300 år senare finns gräs och buskar. Jordlagret är tjockare, 2-3 dm, och består av


välhumifierat organiskt material.


3) Antalet arter fortsätter att öka. Lövskog har växt upp och grävande organismer ger ett


tunt förnalager och ett tjockt mullager.


Källa: Chalmers http://www.entek.chalmers.se/~anly/miljo/k4marken.pdf


Kalkälskandeväxter En annan term för kalkälskande växter kan vara basofil, kalkälskande växter är beroende av en kalkhaltig miljö. Kalken i sig påverkar inte egentligen växterna men gör så att jorden runt omkring får en annan näringsflora, exempelvis surhetsgrad.


Man ser ofta vart marken är kalkrik då det oftast växer speciella växter där. Kända kalkälskande växter är bland annat jordtistel, backklöver och många orkidéer. Kinnekulle är känt för sina många olika orkidéer bl.a. Guckusko. (Nedan ser ni en bild på den).


Där det finns kalk i jorden är det inte lika surt som i vanliga fall i Sverige. ( http://www.vastsverige.com/sv/kinnekulle/products/61981/Guckusko/ )


Funbo plantskola har en hemsida där man kan läsa om vilka växter som älskar kalt, exempelvis, bok, alm och lönn. http://www.funboplantskola.se/meny/lathunden/kalk.htm


/// Malin Åhlander


ISTIDEN

Istid är en period i jordens historia som kännetecknas av att stora landområden är täckta med is. Istiden är ett fenomen som händer var 100 000 år. Istiden börjar då klimatet blir kallare. Snön hinner inte smälta bort från bergskedjornas glaciärer under sommaren. Vilket i sin tur göra att glaciärerna växer och tillslut täcker hela länder. Temperaturen är mellan -30 till- 40 grader under istiden. Orsaken var att solstrålarna varierar styrka när de träffar jorden. Det har även att göra med jordaxelns lutning ändras, de inträffar med jämna mellan rum. Många växer och djur hade svårt att överleva under istiden, så många av djuren försvann undan till isfriplatser och kom tillbaka när isen var borta. Där isen var som tjockas var den tre kilometer tjock. Det är många istider vi haft på vår jord men ingen vet hur många, kanske så många som 20 stycken. Den största inlandsisen finns idag på antarktisk där ligger ca 90% av jordens is. Isen innehåller 75% av jordens sötvatten. När det lossnar flyter det ut på öppet hav, men det kan ta flera år innan isberget smält. Runtom i Sverige finns tydliga spår efter framför allt den senaste istiden. Både inlandsisen och smältvattnet från isen eroderade underlaget, och bildade nya jordarter och landskapsformer. En stor del av de svenska jordarterna, bland annat morän, isälvssediment och glacial lera, har bildats under istiden. Även landskapets former, som till exempel ändmoräner, drumliner, rullstensåsar och dödisgropar, ger oss ledtrådar till vilka olika processer som verkade under nedisningen av Sverige.


Här kan man se den senaste istiden.



Skog, vulkanism och pangea







Pangea (se denna på Wikipedia, då rör den sig(kontinentaldrift)


Seminarie 19/4

SKOG

Vanligaste träd:

  • Tall
  • Gran
  • Björk
  • Ek
  • Bok
  • Al
  • Asp
  • Lönn

Miljöhänsyn

  • Vissa skogar med höga naturvärden skyddas helt från avverkning.
  • En viktig faktor som betyder mycket för vissa växter och insekter är att det finns tillräckligt med död ved i skogen. Insekterna lägga sina ägg i den döda veden och det ger sedan mat för fåglar som äter insektslarverna. De som brukar skogen lämnar därför kvar döda träd i skogen. Om det inte finns tillräckligt med döda träd på stället som avverkas kan skördarföraren kapa träd några meter upp i luften. Högstubbarna lämnas kvar på hygget att ruttna ned till död ved.
  • Att spara riktigt gamla träd vid avverkningar är en annan viktig hänsyn. Stora, gamla tallar kan bli bra boträd för kungsörn och andra rovfåglar.
  • För att öka mångfalden av trädslag måste ovanliga trädslag få finnas kvar. Träd som har bär, exempelvis rönn, hassel, oxel och en är föda för många arter i skogen.
  • Sjöar och vattendrag behöver skyddande kantzoner så att fiskar och andra djur som lever i vattnet får rätt temperatur för att överleva.

Skogsbruk

  • Det vanligaste sättet att bruka skog kallas trakthyggesbruk. Skogen sköts så att den får enhetliga bestånd. Det innebär att man avverkar så gott som alla träd på en yta som sedan planteras med nya träd. På det sättet så blir den nya skogen likåldrig och de olika bestånden får en enhetlig skötsel.
  • Vanligaste avverkningsformen kallas föryngringsavverkning för att syftet är att åstadkomma ny skog med hjälp av plantering, sådd eller naturlig föryngring.
  • I skogsvårdslagen finns regler som säger att skogen inte får föryngringsavverkas innan den nått en viss ålder. För barrskogar varierar åldern mellan 45 och 100 år, beroende på produktionsförmågan. Om man äger mer än 50 hektar skog så får högst hälften av skogsmarken bestå av kalmark och skog som är yngre än 20 år. De flesta skogsägare sköter sin skog så att det med regelbundna intervall finns äldre skog att avverka.
  • Huggningsklasser är ett vanligt begrepp i skogsbruket. Huggningsklassen talar om hur skogen ser ut och vilken skogsbruksinsats som är lämplig för skogen. Den beror bland annat på hur bördig marken är där skogen växer och hur skogen ser ut när det gäller trädslagsfördelning, täthet och ålder.

Vulkanism/Pangea

  • En vulkan är en öppning i jordskorpan och där magma (som är smälta bergarter) tränger upp från jordens inre. Det stenar så småningom till lava när den når ett kallare medium, som vatten eller luft.
  • Magman kan tränga upp från manteln genom berggrunden eftersom den har en större volym och lägre densitet än det fasta berget. Innan den når ytan samlas magman i stora magmakammare där den förblir den tills sprickor och hålrum i berget gör att den kan fortsätta att stiga uppåt. När magman når markytan eller havsbotten har vi ett vulkanutbrott och magman övergår till att kallas lava.
  • Vulkaner kan delas upp i två olika kategorier. De som har explosiva förlopp och de som bara rinner ut över omgivningen.
  • Vilken vulkan den blir beror på halten av kisel, hur lös magman är och mängden gas.

Pangea

  • Pangea betyder "hela jorden" och är den superkontinent som existerade innan kontinentaldriften och delades upp i dagens kontinenter.
  • Pangea bildades under perm (250 miljoner år sedan) då drevs de nuvarande kontinenterna Sydamerika, Afrika, Antarktis, Australien, Madagaskar, Arabiska halvön och Indien. OCH Nordamerika, Europa och Sirien IHOP.
Källa: Wikipedia och sveaskog.se

Geologiska tidsperioder

Geologiska tidsperioder (geologisk tidsskala)

Den geologiska tidsskalan började innan jordens uppkomst. Det påbörjades för 4567 miljarder år sedan med att solsystemet uppkom. Det jag redovisar nedan stäcker sig dock från dess att jorden bildades för drygt 4,5 miljarder år sedan fram tills idag. (nutid) Man kan dela upp den i olika delar.

Första delen – Arkeikum – början tills för ca 2500 miljoner år sedan. Här uppkommer livet, men i en outvecklad form bestående av enkla encelliga organismer.

Andra delen – Proteozoikum – från ca 2500 miljoner år tills för 540 miljoner år sedan. Under denna del skapades stor del av Sveriges berggrund, även kallat ”urberget”. Livet fortsätter att

bestå av encelliga organismer fram till slutet av denna epok (eon)

Sista delen – Fanerozoikum – Flercelliga organisermer uppstår, först i havet. Sedan även upp på land. Fortgår även idag.

De två första delarna brukar man kalla för Prekambrium.

Man brukar dela upp varje del i Eoner, eror och perioder.



Västgötabergen och dess ingående bergarter,

Hej! Jag har tagit reda på lite fakta om Västgötabergen och dess ingående bergarter och det här är vad jag har hittat. Platåbergen i Västergötland kallas för Västgötabergen och dessa består av så kallade sedimentära bergarter som tillkommit och avlagrats under 130 miljoner år. De sedimentära bergarterna tillkom under tidsperioderna kambrium, ordovicium och silur. Dessa tre tidsperioderna är geologiska och var under den paleozoiska eran.

  • I de kambriska bergarterna har man funnit fossiler från de första ryggradsdjuren.

  • Vid Kambriums slut, ca 488 miljoner år sedan före nutid, ordovicium känns igen på så sätt av den hirnantiska istiden. Under denna istid sjönk havsnivån och utrymmet för alla marina organismer minskade.

  • Silur varade för ca 400 miljoner år sedan och den här geologiska tidsperioden är indelad i fyra epoker. Dessa är: Ilandovery, wenlock, ludlow och pridol. Under silur låg Sverige ganska nära ekvatorn.

Sedimentära bergarter är en av de tre övergripande bergartsgrupperna och dessa sedimentära bergarter förekommer över hela världen. Men däremot utgör dessa bergarter endast 5% av jordskorpan eftersom de har omvandlats till metamorfa bergarter genom tektonik.


Vanliga sedimentära bergarter är bland annat kalksten, gråvacka, sandsten och skiffer. Dessa arter bildas vid jordytan på tre sätt och delas in efter dessa:



  • Klastiska sedimentära bergarter bildas genom sedimentation eller avsättning av vittringsprodukter från andra bergarter så som granit eller sandsten

  • Biogena sedimentära bergarter skapas genom avlagringar av biokemiska aktiviter, exempel på sådana bergarter är kalksten och kol.

  • Kemisk utfällning kan också bilda sedimentära bergarter så som gips.

Urberget kring Falbyggden, Billingen och Kinnekulle bildades för ca 1700-1670 miljoner år sedan och består av granit och tonalit som ofta är blandad.


Källa: Wikipedia



fredag 1 april 2011

Naturvetenskap + etik + kultur = sant

Jag har kikat över mina kurskamraters bloggar och Susanna Klaars powerpoint från veckans föreläsning och seminarium om etik i naturvetenskap. Mina egna funderingar kring detta stämmer till stor del överrens med de andras tankar och idéer. En vidare tankeprocess rör t.ex. huruvida det skulle vara okej att besöka en av Skövde slakteris gårdsleverantörer i undervisningssyfte. Ja givetvis skulle detta var okej är väl min första tanke, ett medvetet tänk om vart vår mat kommer ifrån är enligt mig en viktig fråga som bör introduceras hos barn redan i ett tidigt skede. Att vara medveten om vår kost och allt som berör den är något som i ett större perspektiv kan skådas som en process i din medborgarplikt. För att återgå till ett besök på en bondgård som levererar kor till Skövde slakteri, är det fortfarande lika självklart okej att besöka den med elever med indisk kulturell bakgrund? Där kon faktiskt ses som ett heligt djur. Hur skall man i det sammanhanget förklara att det är en naturlig del i hela vårt medborgardeltagande?

Utifrån min ovanstående text vill jag försöka summera min rubriksättning till detta inlägg. Hur vi väljer att bedriva vår verksamhet måste begrundas av varje enskild individ som är en del av den. Jag som pedagog måste bli medveten i mina aktiva ställningstaganden gällande min undervisning oavsett om den namnges med naturvetenskap, svenska, samhällsorientering eller matematik etc. De elever som befinner sig i verksamheten måste få möjlighet att bli samhällsmedborgare som kritiskt kan ta ställning till frågor som rör dem direkt eller indirekt.

/Cecilia