Geologiska tidsperioder

Geologiska tidsperioder (geologisk tidsskala)

Den geologiska tidsskalan började innan jordens uppkomst. Det påbörjades för 4567 miljarder år sedan med att solsystemet uppkom. Det jag redovisar nedan stäcker sig dock från dess att jorden bildades för drygt 4,5 miljarder år sedan fram tills idag. (nutid) Man kan dela upp den i olika delar.

Första delen – Arkeikum – början tills för ca 2500 miljoner år sedan. Här uppkommer livet, men i en outvecklad form bestående av enkla encelliga organismer.

Andra delen – Proteozoikum – från ca 2500 miljoner år tills för 540 miljoner år sedan. Under denna del skapades stor del av Sveriges berggrund, även kallat ”urberget”. Livet fortsätter att

bestå av encelliga organismer fram till slutet av denna epok (eon)

Sista delen – Fanerozoikum – Flercelliga organisermer uppstår, först i havet. Sedan även upp på land. Fortgår även idag.

De två första delarna brukar man kalla för Prekambrium.

Man brukar dela upp varje del i Eoner, eror och perioder.

Västgötabergen och dess ingående bergarter,

Hej! Jag har tagit reda på lite fakta om Västgötabergen och dess ingående bergarter och det här är vad jag har hittat. Platåbergen i Västergötland kallas för Västgötabergen och dessa består av så kallade sedimentära bergarter som tillkommit och avlagrats under 130 miljoner år. De sedimentära bergarterna tillkom under tidsperioderna kambrium, ordovicium och silur. Dessa tre tidsperioderna är geologiska och var under den paleozoiska eran.

• I de kambriska bergarterna har man funnit fossiler från de första ryggradsdjuren.


• Vid Kambriums slut, ca 488 miljoner år sedan före nutid, ordovicium känns igen på så sätt av den hirnantiska istiden. Under denna istid sjönk havsnivån och utrymmet för alla marina organismer minskade.


• Silur varade för ca 400 miljoner år sedan och den här geologiska tidsperioden är indelad i fyra epoker. Dessa är: Ilandovery, wenlock, ludlow och pridol. Under silur låg Sverige ganska nära ekvatorn.

Sedimentära bergarter är en av de tre övergripande bergartsgrupperna och dessa sedimentära bergarter förekommer över hela världen. Men däremot utgör dessa bergarter endast 5% av jordskorpan eftersom de har omvandlats till metamorfa bergarter genom tektonik.

Vanliga sedimentära bergarter är bland annat kalksten, gråvacka, sandsten och skiffer. Dessa arter bildas vid jordytan på tre sätt och delas in efter dessa:

• Klastiska sedimentära bergarter bildas genom sedimentation eller avsättning av vittringsprodukter från andra bergarter så som granit eller sandsten


• Biogena sedimentära bergarter skapas genom avlagringar av biokemiska aktiviter, exempel på sådana bergarter är kalksten och kol.


• Kemisk utfällning kan också bilda sedimentära bergarter så som gips.

Urberget kring Falbyggden, Billingen och Kinnekulle bildades för ca 1700-1670 miljoner år sedan och består av granit och tonalit som ofta är blandad.

Källa: Wikipedia

Naturvetenskap + etik + kultur = sant

Jag har kikat över mina kurskamraters bloggar och Susanna Klaars powerpoint från veckans föreläsning och seminarium om etik i naturvetenskap. Mina egna funderingar kring detta stämmer till stor del överrens med de andras tankar och idéer. En vidare tankeprocess rör t.ex. huruvida det skulle vara okej att besöka en av Skövde slakteris gårdsleverantörer i undervisningssyfte. Ja givetvis skulle detta var okej är väl min första tanke, ett medvetet tänk om vart vår mat kommer ifrån är enligt mig en viktig fråga som bör introduceras hos barn redan i ett tidigt skede. Att vara medveten om vår kost och allt som berör den är något som i ett större perspektiv kan skådas som en process i din medborgarplikt. För att återgå till ett besök på en bondgård som levererar kor till Skövde slakteri, är det fortfarande lika självklart okej att besöka den med elever med indisk kulturell bakgrund? Där kon faktiskt ses som ett heligt djur. Hur skall man i det sammanhanget förklara att det är en naturlig del i hela vårt medborgardeltagande?

Utifrån min ovanstående text vill jag försöka summera min rubriksättning till detta inlägg. Hur vi väljer att bedriva vår verksamhet måste begrundas av varje enskild individ som är en del av den. Jag som pedagog måste bli medveten i mina aktiva ställningstaganden gällande min undervisning oavsett om den namnges med naturvetenskap, svenska, samhällsorientering eller matematik etc. De elever som befinner sig i verksamheten måste få möjlighet att bli samhällsmedborgare som kritiskt kan ta ställning till frågor som rör dem direkt eller indirekt.

/Cecilia

Etik i No-undervisningen

Punktform av diskussionen på seminariet 29/3

- Innehålls val: hänsyn till eleverna ex. hemförhållanden, religion osv.
- All undervisning är moralisk!
- Skolan är en plats där etik dagligen framträder i olika situationer.
-Att alla ämnen har två sidor, det finns inget rätt eller fel. Alla har rätt till sina åsikter och det är viktigt med argumentation då.


Efter dagens föreläsning blev det mer självklart att vi som lärare måste tänka innan vi "pratar" och "gör".

////Grupp 10

Första momentet med gruppen

Tänkte jag börjar med att skriva ut mitt första moment jag gjort med eleverna. Började min lektion med att läsa sagan om Bruno och Millan, eftersom jag ansåg att min grupp behövde lite mer "kött" på benen för frågan jag sedan skulle ställa. Efter att ha läst sagan ställde jag frågan "Vad är det som gör att luftballongen lyfter?" Eleverna hade jag i en ring framför mig och vi diskuterade lite tillsammans. De hade många olika tankar vad de egentligen kunde vara som gjorde att luftballongen lyfter. Eleverna fick själva svara en och en vad de trodde. De tankarna som eleverna hade var blandade och de var en som sa att draken gjorde att den lyfte. Några sa att elden gjorde det. Någon annan visste inte alls vad det kunde vara och några sa den varma luften. Sen var det även någon som kombinerade elden och den varma luften. Efter att vi diskuterat det så tog jag och fick igenom lite om varm och kall luft. Jag frågade vad som händer om draken blåser kallt och då vad det några som sa att det händer inget. När vi ändå diskuterat lite så frågade jag en fråga för att se om någon hängt med och då frågade jag vart deras föräldrar lägger kylklamparna i kylväskan på sommaren? Det var en som sa överst och de andra sa längst ner eller mitt emellan. Så frågade jag vart man skulle lägga dem och det var två som sa överst alla andra sa vad föräldrarna gjorde. Man såg då också på dem att det var någon/några som inte fattat det hela med varm och kall luft. Därför försökte jag ta med mig dessa tankar hem för att göra en så bra lektion som möjligt åt dem till nästa gång. Snart kommer mitt andra moment upp. Kan även säga att eleverna är duktigare än vad man tror och de tyckte det var väldigt intressant att diskutera detta. Jag tyckte därför det skulle bli intressant att se hur mitt nästa moment ska bli. Eftersom att jag då ville utmana några och bevisa hur det var och så de kunde få se med egna ögon. // Malin Åhlander

Dencitets tankar

Jag och Caroline har efter handledningen i dag diskuterat om det vi tog upp om dencitet och ullared.Vi tror att ni menar konvektion eftersom det är rörelsen som är innan jul i ullared. För dencitet står väl för vikten och tätheten. Som exempelvis dencitetsskillnaden mellan järn och bomull. Där järn är kompakt och tungt och bomull lätt och fluffigt.

//Naturvetenskapliga tankar från Therese och Caroline

Therese concept cartoon