måndag 28 februari 2011

"All vetenskaps början är förvåningen över att tingen är som de är" Aristoteles.

Jag såg en dokumentär för ett bra tag sedan men den har satt så djupa spår och jag vill att fler ska se den och förfäras över människans missbruk av makt och dess konsekvenser.
Michael Madsen beger sig till Onkalo, där radioaktivt avfall förvaras, och får gamla förträngda frågor om kärnkraft att bränna igen i dokumentärfilmen ”Into eternity”.
Eldsprutande drakar, väktare som somnat i hundratusenårig sömn, något ont som slumrar i underjordiska grottor. När Michael Madsen berättar om Onkalo, världens första slutförvarings­station för radioaktivt avfall, insprängd i det finska urberget, börjar man undra om sagorna handlar om en verklig framtid och inte om något mytiskt förflutet.
Det är en fascinerande film om omöjliga frågor, om en liten grupp finska och svenska vetenskapsmän som resonerar om jordens framtid om hundratusen år, när radioaktiviteten beräknas avta. Redan nu finns mer än 250 000 ton kärn­avfall i tillfällig förvaring runtom på jordklotet. Förvaring som kräver kontinuitet och bemanning. Eftersom ingen vet hur livet kommer att se ut över jord om ens tio tusen år, verkar det säkrare att satsa på urbergets inre(DN 2010-09-03).
Läs mer på:http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/into-eternity







tisdag 22 februari 2011

Andra handledningstillfället 22/2

Idag hade vi vår första handledning med Krister Karlsson i fysik. Handledningen utgick ifrån våra frågor som vi hade skickat till Krister i förväg. Vi fick svar på frågorna och nedan kommer en sammanfattning av dem:

Vi började handledningen med att prata om lufttryck och ju varmare temperatur det är desto större blir lufttrycket, molekylerna rör sig fortare. Ett exempel som Krister tog upp var om man hade en behållare med ett lock så fanns det luft både inuti burken men också ovanför locket. Luften ovanför locket kallade han för låg luft och tillsatte man värme under behållaren så började molekylerna inuti att röra sig allt fortare. I och med det rör sig locket  uppåt, det beror på att volymen ökade inuti burken av värmen men har inget med lufttrycket att göra för det är detsamma som innan. 

Därefter gick Krister över till våra frågor angående densitet och vad det är, han förklarade att det är den totala massans betydelse. Ett exempel som han tog var en kartong som rymmer 1 liter och beroende på vad man fyller kartongen med (ex. bomull/mjölk) så förändras dess vikt.Om man skulle fylla kartongen med mjölk väger den 1kg/l och med bomull blir det 0,4kg/l, vikten förändras men materians massa är konstant. 
Sedan gick vi över till att prata om kinesiska lyktor (lKhom Loy) där en del av de molekylerna som först befinner sig inuti lyktan åker ut och rör sig utanför lyktan. Eftersom temperaturen ökar inuti lyktan minskar densiteten och därför kan den sväva. 

Vi pratade om varm och kall luft, där varm luft stiger och kall luft sjunker. Håller man en glass i handen uppe i luften så sjunker den kalla luften nedåt. Ett ljus kan man använda för att visa på hur värmen stiger, man kan hålla handen över ljuset och känna hur den varma gasmassan stiger.

Arkimedes princip handlar om hur lyftkraften är större än tyngdkraften, detta kan tillämpas på den kinesiska lyktan. Där lyftkraften beror på volymen, för att få bra lyftkraft ska lyktan ha stor volym. Ett exempel på detta kan också vara om man har en tennisboll och en badboll där badbollens volym är större än tennisbollens och därför flyter badbollen bättre. 

Vi hann även prata om flygplan och varför de kan flyga, det är för att luften ovanför vingarna är snabb och ger liten kraft mot vingarna medan luften under är långsam men ger större kraft mot vingarna. Vingarna trycker undan luft och blir tryckt underifrån så att det kan flyga. Ett annat exempel som Krister gav oss var lastbilar som har presenningar där man kan se hur presenningen lyfter när de kör. Detta beror på att den strömmande luft som finns ovanför presenningen har lägre tryck medan luften under presenningen har högre lufttryck och det är då man kan se presenningen lyfta. 

Denna handledning gav mer förståelse kring luft som fenomen och till vårt tänkta arbete om luftballongen.










Första handledningstillfället 15/2

Vi har inför det första handledningstillfället kom vi fram till att vi vill köra på temat varm o kall luft. När vi kom till Johan på handledningen hade vi en ganska klar bild över vad vi skulle göra och hur detta skulle genomföras... Dock blev det nog inte riktigt som vi tänkt oss. Vi skrev tillsammans ihop en stor tankekarta över fenomenet varm/kall luft. Utifrån den så skrev vi samman ett par frågeställningar som såg ut så här:


Varm och kall luft

Vad är det för skillnad på trycket i varm/kall luft?
-          Vad är det för densitetsskillnad mellan varm och kall luft? Eller hur (stor) är skillnaden mellan dessa två när det gäller dess konvektion?
-          Kan man mäta luftens densitet?
-          Kan man praktiskt visa hur principen om att ett föremål ( t.ex. en varmluftballong) får lägre densitet än luften kring den, i ett genomförbart laborationsexempel?
-          Hur mycket väger varm luft/kall luft?

-          Jag läste lite kring luftballonger och kom in på det här vi skrev i vår tankekarta om densitet. Det kan sammankopplas till Arkimedes princip som jag tror det eller ej minns lite från naturvetenskapen i skolan. Att man kan tillämpa denna princip på nästan allt eller allt runtomkring oss. Men jag vill fråga fysikern hur man tillämpar denna på luft.

-          Jag har tänkt lite kring när man flyger och kommer in i såkallade luftgropar. Vad är det som händer?
-           Vad är det som gör att det kommer vindar och blåser? Jag tänkte också på det att hur och varför uppstår en tornado?
Vad är det som gör att ett flygplan kan flyga?