tisdag 8 mars 2011

Barns tankar kring fenomenet luftballong/Victoria

Barnen i min VFU klass har pratat om varm och kall luft och de visste att kall luft sjunker och varm luft stiger. Klimat kom på tal gällande varm och kall luft. De visste att man inte kan se luften i klassrummet men de sa att man kan se den när man är ute i riktigt kallt väder för då blir den vit. Luft kan finnas i olika saker som ballonger, däck och i lungorna. Jag ställde därefter frågan kring luftballongen; - Hur kommer det sig att en luftballong kan flyga? Många barn kom med samma svar att det var luften som gjorde att den kunde flyga. När jag ställde en följdfråga hur det kan komma sig att luften kan få den att flyga, svarade barnen att det rör sig i luften och därför kan luften fånga upp ballongen och få den att flyga. Men de kopplade detta inte till varm eller kall luft. Några svarade att det är något eller någon i ballongen som styr luftballongen så att den kan flyga, en annan sa att det är gas som kan få ballongen att flyga. Ett barns tankar stod ut lite i gruppen och sa att det är en spis under själva ballongtyget som med sin värme kan få den att flyga. Så värme, gas och luft dök upp bland svaren hos barnen och det var väldigt intressant eftersom det är tre viktiga faktorer i arbetet med luftballongen.

Ser framemot att arbeta vidare med detta =)

Handledning:Biologi 7/3

  • Varm och kall luft i lungorna; Den kalla luften är torr pga låg luftfuktighet och det får inte komma in luft för fort för då hinner den inte bli fuktig. Därför får många idrottare köldastma när de är ute och idrottar. Varm luft i en våtbastu ha hög luftfuktighet och vattenångan som uppstår när man kastar vatten på stenarna leder värme. Kroppen har en funktion som skyddar mot denna vattenånga.
  • "Vit" luft: andas vi ut och är mättad med luftfuktighet och den kondenserar till vattenånga och ut kommer ett "mini moln". Vattenångans små droppar försvinner sedan den anpassat sig till temperaturen utomhus.
  • Höga höjder:Det händer inte så mycket med lungorna på höga höjder. Lufttätheten blir lägre och därför behöver man andas mer då det är mindre syre i luften. På höga höjder ökar antalet röda blodkroppar och då börjar kroppen tillverka ett hormon. Idrottare som rör sig på högre höjder dopar sig med Epo för att öka sina röda blodkroppar.
  • Kläder:Luft leder inte värme så bra på grund av dess låga densitet. Därför behöver vi kläder och djuren sin päls. Det blir ett s.k luftskikt i djurens päls som gör att den isolerar djuret. Vissa djur har ihåliga hårstrån med luft i. Samma funktion är det med fjädrar. Kläder bildar luft mot kroppen och när man står ute i mkt kallt väder och rör sig rubbas luftskiktet och man känner kylan genom kläderna.
  • Kallare uppe på ett berg: Berget är högre upp i atmosfären, det beror på växthuseffekten som är mindre ju högre upp i atmosfären det är. Vilket beror på värmeutstrålningen som lämnar jorden och studsar mot atmosfären. Det brukar vara 1grad-/100m kallare uppe på bergstoppen. Men det behöver inte alltid vara kallare uppe på ett berg, ibland kan det vara i en dalsänka eftersom kall luft sjunker och då kan det vara varmare uppe på toppen. Luften är tunnare ju högre upp i atmosfären vi kommer.
  •  Kall näsa som gör ont: Näsan kyls ner och vi andas in torr luft och inuti i näsan dunstar vattenånga och samtidigt är luften kall som vi andas in och då kan vi känna lite smärta. Djur har långa gångar inuti näsan och det är för att den kalla luften ska hinna bli varm, så för dem är det lättare att vara ute i det kalla än det är för oss. I varma öknar finns det också djur med stora näsor och det är för att luften ska hinna bli fuktig.
  • Svettig i kylan: Det är inte bra att bli svettig när det är kallt ute eftersom vatten leder värme mycket bra när man då blir kall är det inte bra.
  • Blåst: Det uppstår blåst när markytan värms upp mer än havsytan, då kommer blåsten från vattnet. När det blåser väldigt mycket stiger det varm luft från land och uppåt, det bildas då kondens och på så sätt blir det moln på himlen.

Cecilia sammanfattar barns reflektioner kring luft

Idag påbörjade jag arbetet med tema luft (varför en varmluftballong stiger) genom att samtala med barnen. Jag valde att genomföra de första samtalen med barnen parvis, som utgångspunkt frågade jag vad de visste om luft och om vad de trodde att luft var för något. Det var många spännande och intressanta tankar från barnen, det var dessutom väldigt olika tankar. Det dök upp idéer om att det finns olika sorters luft. t.ex. Kall och varm luft, inneluft och uteluft, vindig och blåsig luft samt stilla luft. Det kom också fram att olika material och utrymmen innehåller olika mycket luft. Även om jag inte nämnt ett ord om att vi skall prata om hur varmluftballonger kan stiga så var detta en koppling som flera av barnen gjorde. En ganska väl utvecklad reflektion i ett av paren rörde om det fanns luft i is eller inte. Det ena barnet kom då på att det finns små bubblor i isen, och detta kopplade de till luft. Det som utvecklade reflektionen ytterligare var att bubblorna kommit in i isen innan den frusit, "Det är ju lite svårt för vinden att trycka sig in i isen när den är så hård och kall".


Jag blev sannerligen positivt överaskad över hur mycket barnen faktiskt kunde, t.ex. att de kunde koppla luft till något nödvändigt som påverkade det som vi gör och ser i skogen (barnen brukar ha ca en dag i skogen/vecka). Att ekorren som skuttar och äter kottar uppe i träden påverkas av luft var ett exempel som dök upp. Att vidareutveckla detta i gruppen ser jag mycket fram emot!

Hälsningar. Cecilia