Jag såg en dokumentär för ett bra tag sedan men den har satt så djupa spår och jag vill att fler ska se den och förfäras över människans missbruk av makt och dess konsekvenser.
Michael Madsen beger sig till Onkalo, där radioaktivt avfall förvaras, och får gamla förträngda frågor om kärnkraft att bränna igen i dokumentärfilmen ”Into eternity”.
Eldsprutande drakar, väktare som somnat i hundratusenårig sömn, något ont som slumrar i underjordiska grottor. När Michael Madsen berättar om Onkalo, världens första slutförvaringsstation för radioaktivt avfall, insprängd i det finska urberget, börjar man undra om sagorna handlar om en verklig framtid och inte om något mytiskt förflutet.
Det är en fascinerande film om omöjliga frågor, om en liten grupp finska och svenska vetenskapsmän som resonerar om jordens framtid om hundratusen år, när radioaktiviteten beräknas avta. Redan nu finns mer än 250 000 ton kärnavfall i tillfällig förvaring runtom på jordklotet. Förvaring som kräver kontinuitet och bemanning. Eftersom ingen vet hur livet kommer att se ut över jord om ens tio tusen år, verkar det säkrare att satsa på urbergets inre(DN 2010-09-03).
Läs mer på:http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/into-eternity
SE DEN!
