Etik i No-undervisningen

Punktform av diskussionen på seminariet 29/3

- Innehålls val: hänsyn till eleverna ex. hemförhållanden, religion osv.
- All undervisning är moralisk!
- Skolan är en plats där etik dagligen framträder i olika situationer.
-Att alla ämnen har två sidor, det finns inget rätt eller fel. Alla har rätt till sina åsikter och det är viktigt med argumentation då.


Efter dagens föreläsning blev det mer självklart att vi som lärare måste tänka innan vi "pratar" och "gör".

////Grupp 10

Första momentet med gruppen

Tänkte jag börjar med att skriva ut mitt första moment jag gjort med eleverna. Började min lektion med att läsa sagan om Bruno och Millan, eftersom jag ansåg att min grupp behövde lite mer "kött" på benen för frågan jag sedan skulle ställa. Efter att ha läst sagan ställde jag frågan "Vad är det som gör att luftballongen lyfter?" Eleverna hade jag i en ring framför mig och vi diskuterade lite tillsammans. De hade många olika tankar vad de egentligen kunde vara som gjorde att luftballongen lyfter. Eleverna fick själva svara en och en vad de trodde. De tankarna som eleverna hade var blandade och de var en som sa att draken gjorde att den lyfte. Några sa att elden gjorde det. Någon annan visste inte alls vad det kunde vara och några sa den varma luften. Sen var det även någon som kombinerade elden och den varma luften. Efter att vi diskuterat det så tog jag och fick igenom lite om varm och kall luft. Jag frågade vad som händer om draken blåser kallt och då vad det några som sa att det händer inget. När vi ändå diskuterat lite så frågade jag en fråga för att se om någon hängt med och då frågade jag vart deras föräldrar lägger kylklamparna i kylväskan på sommaren? Det var en som sa överst och de andra sa längst ner eller mitt emellan. Så frågade jag vart man skulle lägga dem och det var två som sa överst alla andra sa vad föräldrarna gjorde. Man såg då också på dem att det var någon/några som inte fattat det hela med varm och kall luft. Därför försökte jag ta med mig dessa tankar hem för att göra en så bra lektion som möjligt åt dem till nästa gång. Snart kommer mitt andra moment upp. Kan även säga att eleverna är duktigare än vad man tror och de tyckte det var väldigt intressant att diskutera detta. Jag tyckte därför det skulle bli intressant att se hur mitt nästa moment ska bli. Eftersom att jag då ville utmana några och bevisa hur det var och så de kunde få se med egna ögon. // Malin Åhlander

Dencitets tankar

Jag och Caroline har efter handledningen i dag diskuterat om det vi tog upp om dencitet och ullared.Vi tror att ni menar konvektion eftersom det är rörelsen som är innan jul i ullared. För dencitet står väl för vikten och tätheten. Som exempelvis dencitetsskillnaden mellan järn och bomull. Där järn är kompakt och tungt och bomull lätt och fluffigt.

//Naturvetenskapliga tankar från Therese och Caroline

Therese concept cartoon

Här kommer min Concept cartoon som jag gjort utifrån intervjuer med mina barn i förskoleklassen! På torsdag och fredag nästa vecka ska jag hålla mina lektioner om ämnet.

(Klicka på bilden för att få se den i större format)

Caroline´s concept cartoon

Hej! Här tänkte jag att jag skulle dela med mig av min cartoon som jag fått genom att jag har intervjuat mina elever :)

Elevernas tankar

Nu har jag haft mitt första moment i tema luft med eleverna. Jag läste sagan om Bruno och Millan för eleverna sedan ställde jag frågan, hur kunde luftballongen lyfta? Eleverna hade lite olika tankar kring vad som gjorde att luftballongen kunde lyfta, många var överens om att det vad den varma luften från drakens eld som gjorde det. Men några elever hade andra tankar exempelvis att det inte var så många i korgen och att det var draken som styrde osv. Vi diskutera även om kall luft där var de överens om att det inte skulle hända så mycket, de sa att ballongen skulle sjunka ihop med kall luft. Eleverna kunde se detta i andra sammanhang som exempelvis att det var en elev som bodde i ett två vånningshus där hon berätta att det var varmt längst upp och kallt i källaren. Att eleverna kunde så mycket förvåna mig, jag trodde själv att jag skulle få hjälpa dem och väga leda dem mer i ämnet. Jag berätta för eleverna att jag skulle ta med experiment och det såg de fram emot. Då ska jag även fråga dem om de ser varm och kall luft på något annat sätt. Jag har även intervjuat barnen en och en för att få mer en tydlig bild i var dem ligger. // Therese Hultberg grupp 10 a

Lektionsplanering

Efter föreläsning började vi prata kring vår kommande lektion kring varm och kall luft. Där vi har vår utgångspunkt i fenomenet luftballong. Vi satte oss ner och tittade på Lgr11 och läste det som har relevans för vår lektionsplanering. Även kvadraten som Johan ritade upp på föreläsningen började vi smått att diskutera kring. Detta kan läsas om här nedan;

Lgr11:

SYFTE

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra. 

Centralt innehåll
Material och ämnen i vår omgivning

• Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.

Metoder och arbetssätt

• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Ur ett historiskt perspektiv kan man prata om hur luftballonger såg ut förr och det handlar om teknik. Vi hittade att luftballonger började flygas redan 1783 och då var ballongen gjord utav papper och man värmde upp med en eldgryta som hade galler och däri lade man halm. Samma år kom gasballongen och det var den vanligaste ballongformen under 200 år.

I och med kvadraten kommer vi komma tillbaka till senare för vi behöver kolla i litteraturen angående variationsteorin (Marton), sociokulturellt perspektiv (Vygotskij/Säljö),medborgare(Sjöberg) som har relevans till vår lektionsplanering. Styrdokumenten har vi redan presenterat ovan.

Till nästa handledning vill vi prata med Johan angående:

• Hur vi ska presentera de fyra begreppens relevans till lektionsplaneringen och den muntliga redovisningen?
• Frågor angående den individuella uppgiften och muntliga redovisningen.

Vi kommer låta vår Cartoon vara ett levande dokument under tidens gång och efter lektionen gå tillbaka och göra en ny sådan för att se vad barnen lärt sig. Annan dokumentation kan förekomma, det ska vi diskutera vidare innan handledningstillfället.

Gruppen ska till handledningstillfället läsa på kring kvadratens fyra punkter så att vi får lite mer kött på benen så att vi hittar sådant som har relevans till lektionsplaneringen.

Barns tankar kring fenomenet luftballong/Victoria

Barnen i min VFU klass har pratat om varm och kall luft och de visste att kall luft sjunker och varm luft stiger. Klimat kom på tal gällande varm och kall luft. De visste att man inte kan se luften i klassrummet men de sa att man kan se den när man är ute i riktigt kallt väder för då blir den vit. Luft kan finnas i olika saker som ballonger, däck och i lungorna. Jag ställde därefter frågan kring luftballongen; - Hur kommer det sig att en luftballong kan flyga? Många barn kom med samma svar att det var luften som gjorde att den kunde flyga. När jag ställde en följdfråga hur det kan komma sig att luften kan få den att flyga, svarade barnen att det rör sig i luften och därför kan luften fånga upp ballongen och få den att flyga. Men de kopplade detta inte till varm eller kall luft. Några svarade att det är något eller någon i ballongen som styr luftballongen så att den kan flyga, en annan sa att det är gas som kan få ballongen att flyga. Ett barns tankar stod ut lite i gruppen och sa att det är en spis under själva ballongtyget som med sin värme kan få den att flyga. Så värme, gas och luft dök upp bland svaren hos barnen och det var väldigt intressant eftersom det är tre viktiga faktorer i arbetet med luftballongen.

Ser framemot att arbeta vidare med detta =)

Handledning:Biologi 7/3

• Varm och kall luft i lungorna; Den kalla luften är torr pga låg luftfuktighet och det får inte komma in luft för fort för då hinner den inte bli fuktig. Därför får många idrottare köldastma när de är ute och idrottar. Varm luft i en våtbastu ha hög luftfuktighet och vattenångan som uppstår när man kastar vatten på stenarna leder värme. Kroppen har en funktion som skyddar mot denna vattenånga.

• "Vit" luft: andas vi ut och är mättad med luftfuktighet och den kondenserar till vattenånga och ut kommer ett "mini moln". Vattenångans små droppar försvinner sedan den anpassat sig till temperaturen utomhus.

• Höga höjder:Det händer inte så mycket med lungorna på höga höjder. Lufttätheten blir lägre och därför behöver man andas mer då det är mindre syre i luften. På höga höjder ökar antalet röda blodkroppar och då börjar kroppen tillverka ett hormon. Idrottare som rör sig på högre höjder dopar sig med Epo för att öka sina röda blodkroppar.

• Kläder:Luft leder inte värme så bra på grund av dess låga densitet. Därför behöver vi kläder och djuren sin päls. Det blir ett s.k luftskikt i djurens päls som gör att den isolerar djuret. Vissa djur har ihåliga hårstrån med luft i. Samma funktion är det med fjädrar. Kläder bildar luft mot kroppen och när man står ute i mkt kallt väder och rör sig rubbas luftskiktet och man känner kylan genom kläderna.

• Kallare uppe på ett berg: Berget är högre upp i atmosfären, det beror på växthuseffekten som är mindre ju högre upp i atmosfären det är. Vilket beror på värmeutstrålningen som lämnar jorden och studsar mot atmosfären. Det brukar vara 1grad-/100m kallare uppe på bergstoppen. Men det behöver inte alltid vara kallare uppe på ett berg, ibland kan det vara i en dalsänka eftersom kall luft sjunker och då kan det vara varmare uppe på toppen. Luften är tunnare ju högre upp i atmosfären vi kommer.

•  Kall näsa som gör ont: Näsan kyls ner och vi andas in torr luft och inuti i näsan dunstar vattenånga och samtidigt är luften kall som vi andas in och då kan vi känna lite smärta. Djur har långa gångar inuti näsan och det är för att den kalla luften ska hinna bli varm, så för dem är det lättare att vara ute i det kalla än det är för oss. I varma öknar finns det också djur med stora näsor och det är för att luften ska hinna bli fuktig.

• Svettig i kylan: Det är inte bra att bli svettig när det är kallt ute eftersom vatten leder värme mycket bra när man då blir kall är det inte bra.

• Blåst: Det uppstår blåst när markytan värms upp mer än havsytan, då kommer blåsten från vattnet. När det blåser väldigt mycket stiger det varm luft från land och uppåt, det bildas då kondens och på så sätt blir det moln på himlen.

Cecilia sammanfattar barns reflektioner kring luft

Idag påbörjade jag arbetet med tema luft (varför en varmluftballong stiger) genom att samtala med barnen. Jag valde att genomföra de första samtalen med barnen parvis, som utgångspunkt frågade jag vad de visste om luft och om vad de trodde att luft var för något. Det var många spännande och intressanta tankar från barnen, det var dessutom väldigt olika tankar. Det dök upp idéer om att det finns olika sorters luft. t.ex. Kall och varm luft, inneluft och uteluft, vindig och blåsig luft samt stilla luft. Det kom också fram att olika material och utrymmen innehåller olika mycket luft. Även om jag inte nämnt ett ord om att vi skall prata om hur varmluftballonger kan stiga så var detta en koppling som flera av barnen gjorde. En ganska väl utvecklad reflektion i ett av paren rörde om det fanns luft i is eller inte. Det ena barnet kom då på att det finns små bubblor i isen, och detta kopplade de till luft. Det som utvecklade reflektionen ytterligare var att bubblorna kommit in i isen innan den frusit, "Det är ju lite svårt för vinden att trycka sig in i isen när den är så hård och kall".

Jag blev sannerligen positivt överaskad över hur mycket barnen faktiskt kunde, t.ex. att de kunde koppla luft till något nödvändigt som påverkade det som vi gör och ser i skogen (barnen brukar ha ca en dag i skogen/vecka). Att ekorren som skuttar och äter kottar uppe i träden påverkas av luft var ett exempel som dök upp. Att vidareutveckla detta i gruppen ser jag mycket fram emot!

Hälsningar. Cecilia